Benutzerin Diskussion:Susann Schweden/Archiv/2013

Letzter Kommentar: vor 10 Jahren von Yoursmile in Abschnitt karolinsk

Hej Susann!
Årets första stapplande dag och jag undrar:
Har du tillgång till källa [4] i "i lejonets klor"? Exempel 4 har väldigt konstig meningsbyggnad.
Det borde heta "Sultanen ville för ingen del släppa sina....", det vill säga verbet i början . Men jag vet ju inte vad Claes Adelsköld har skrivit.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:38, 1. Jan 2013 (MEZ))

Hej!
Det var nog jag som gjorde fel. Jag kortade av meningen som började med men: Men som sultanen för ingen del ville släppa sina odaliskei i lejonets klor, eller med andra ord, ställa dem till sin >godi vän och broders< kung Karls och hans krigsbussars förfogande, såg det nästan ut som om Poniatowski med den römerska ungmön kunnat... och så fortsätter meningen i det oändliga. Det går väl bra om man flytter verbet? Ska man i så fall markera det med parentes? Jag kommer inte ihåg hur man gjorde när det skulle vara accepterat citat. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 09:59, 2. Jan 2013 (MEZ)
Hej!
Jag tycker det är lättare att ändra exemplet så det stämmer med citatet. Du kan väl titta om du tycker det är ok, och om du bör modifiera den tyska översättningen. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:08, 2. Jan 2013 (MEZ))

fasligt sjå Bearbeiten

Hej Susann!
Du "ligger i" och har ett fasligt sjå med alla dessa talesätt och utryck! :)
Jag skulle vilja verschieben ha fasligt sjå till ha ett fasligt sjå. Sjå är ju ett substantiv, så för att det skall bli korrekt svenska krävs en (obestämd) artikel. I slarvigt tal försvinner nog "ett" ibland, men ändå.
Är det ok?
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:38, 3. Jan 2013 (MEZ))

visst, helt ok! :) Hela tiden lär jag mig något nytt. Är det adjektivet fasligt som gör det så tydligt? I de andra ha fullt sjå och ha jämnt sjå är full och jämn inga adjektiv, eller hur? - mlg Susann
hmm, det tänkte jag inte på, detta med "ha fullt sjå". Jag kan nog inte ge ett riktigt bra svar, egentligen skulle det nog heta "ha ett fullt sjå" och "ha ett jämnt sjå" om det skulle vara språkligt korrekt. I dessa uttryck känns det dock vanligare att stryka "ett" av någon anledning.
PS Jag verschob någon sätter griller i huvudet på någon till sätta griller i huvudet på någon. Dels hade du det senare alternativet som underrubrik och i exemplet, dels är det senare bättre eftersom det är infinitivformen.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:56, 3. Jan 2013 (MEZ))
tack, har jag sett, det ska verkligen vara infinitivform om möjligt. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 19:01, 3. Jan 2013 (MEZ)

Korp i nya fjädrar Bearbeiten

Hej Susann!
Har du sett alla nya "features" som de har infört i korpusen Korp?. Jag har ju inte tittat i Korp heller på 4 månader, men nu skulle jag titta på en ref. som du angett. Då såg jag att om man pekar på olika ord i texterna, så anger "Korpen" ordklass och grundform och annan grammatikalisk information om orden i en ruta till höger. Väldigt tjusigt. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:25, 4. Jan 2013 (MEZ))

Hej Lars!
Jag har sett att något var annorlunda och upplever att det inte längre gå att kopiera på ett enkelt sätt eftersom man transporterar en tabell som man sen måste tömma. Nu hade jag en närmare titt. Det är kul med ytterligare information. Och bäst är, att det står en precis källa i info boxen också. I fall från skönliteratur i alla fall. Där står författare + titel vilket är ju mycket bättre än att ange korp som källa.
By the way - vad jag vill och inte än har lyckats med i korp är att söka inte bara ordföljder som 'bita sig i tungan' eller 'bita av sig tungan' men jag vill använda det utökade systemet och letar efter 'bita' och 'tungan' för att få fram exempel till båda uttryck. När jag testade mig fram blev det i korp : [word = "bita"] [word = "tungan"] och resultatet är inte vad jag vill. Det saknars kanske operator mellan de två. Har du en idé? - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:25, 5. Jan 2013 (MEZ)
Hej,
Nej, det saknas uppenbarligen en handledning. Jag experimenterade lite och fick de mest oväntade resultat :)
Jag har skrivit till "korpen" och frågat, så får vi se om den ger något svar.
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:04, 5. Jan 2013 (MEZ))
Du schon wieder! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 17:45, 5. Jan 2013 (MEZ)

Kära elefanter Bearbeiten

Kära Susann!

 
Två kära elefanter, Freund & Freundin?

Jag blev tyvärr tvungen att flytta dina "kära elefanter" till se skära elefanter!
Att se kära elefanter låter ju annars ganska gulligt.
Jag hoppas du inte tar illa upp, men den typen av fel är så roliga för alla besserwissrar.
Så "don´t worry be happy".
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:09, 8. Jan 2013 (MEZ))

Vilken skratt på morgonen, käre vän! Tack att du tog hand om elefanterna. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 09:15, 9. Jan 2013 (MEZ)

Hej Susann,
Skulle du inte ha med auf den Stutz som betydelse i svenska på studs? Jag tycker alla sådana kopplingar mellan språk är kul. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:43, 10. Jan 2013 (MEZ))

Hejsan!
Allt väsendet - och sen glömde jag att skriva in det, tack och lov att du titta :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:48, 10. Jan 2013 (MEZ)

Hallo Susann!

Kannst du mir diese Änderung erklären? Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 17:28, 11. Jan 2013 (MEZ)

Hallo!
Ich hätte so gerne eine Inhaltsangabe oben drüber mit 1. + 2., weil man sonst vielleicht übersieht, dass es 2. gibt. Alle meine Versuche, dass durch Überschriften mit == zu schaffen, schlugen fehl. Deshalb habe ich toc genommen, dass ich von meiner Diskussionsseite kenne. Schlag mir gerne etwas Besseres vor. Bei Bauern habe ich es auch eingesetzt und bei Bauers ist das Inhaltsverzeichnis von alleine entstanden. Wieso eigentlich? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 20:34, 11. Jan 2013 (MEZ)
Na, weil die Software das automatisch macht, wenn es ihr zu unübersichtlich wird: TOC -- Formatierer (Diskussion) 13:57, 12. Jan 2013 (MEZ)
Danke für die Hilfeseite. Ich habe jetzt FORCETOC unterdrunter genommen, damit es nicht so auffällt (und in der zweiten Zeile bei bots ggf nicht im Wege ist). //Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:06, 12. Jan 2013 (MEZ)

Hej Susann!
Jag flyttade ge halsen till ge hals, dels stämmer det bättre med dina exempel, dels stämmer det med hur jag uppfattar uttrycket, jag har aldig hört det i bestämd form "halsen". Hoppas det är ok. ...eller står mina "rättningar" dig upp i halsen...:)
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:06, 14. Jan 2013 (MEZ))

inte alls, annars skulle jag ge hals! Det var en hel del hals idag, eller hur? Kan man få något i fel hals på svenska? Om det finns så låt mig försäkra dig att jag inte fick dina rättingar i fel hals. Eller ännu värre finns det att man få en tjock hals? Om man får det på tyska har man verkligen fått nog :( Men det har ju inte jag :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 21:59, 14. Jan 2013 (MEZ)
på svenska "får man det i vrångstrupen" eller "sätter det i vrångstrupen", ordagrannt i fel strupe (jfr engelska wrong) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:15, 15. Jan 2013 (MEZ))
de flesta exempel jag hittade betyder att någon är nog överraskad, kanske också negativt berörd, förbaskad. Ungefär: när jag läste det höll jag på att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Det skulle vara på tyska : da ist mir fast das Frühstücksbrötchen im Halse steckengeblieben. Jag arbetar lite på det och sen visar jag resultatet... mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 00:36, 15. Jan 2013 (MEZ)
Det finns både en konkret och en abstrakt betydelse. Min mor sa ofta, om hon råkade få mat eller dryck ner i luftstrupen och började hosta: "-Usch, nu fick jag det i vrångstrupen!" (dvs i luftstrupen, istället för matstrupen). Så finns den abstrakta/överförda betydelsen som, som du säger, betyder att få en (oftast) negativ överaskning, så man kanske måste, åtminstone figurativt, svälja eller hosta till.
Vrång är ganska roligt eftersom vad jag vet lever det bara kvar i detta uttryck och i uttrycket "-Va inte så vrång!" (som min mor ofta också sa när jag var liten), som betyder ungefär "var inte så besvärlig", "bråka inte om allt", "motsätt dig inte detta utan anledning" (typiskt sådant man säger till små, och stora, barn), egentligen "var inte så fel".
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 09:16, 15. Jan 2013 (MEZ))

Pulsarna slår Bearbeiten

Hej igen Susann!

Förutom den överförda betydelsen av ta pulsen på någon som du tagit upp, så finns också den konkreta medicinska betydelsen, att mäta pulsen (gäller däremot inte för känna någon på pulsen).
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:38, 15. Jan 2013 (MEZ))

  OK se ta pulsen på någon - --Susann Schweden (Diskussion) 18:39, 16. Jan 2013 (MEZ)
super! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:43, 16. Jan 2013 (MEZ))

ˈɕæːra sʉsanː!
ˈjaːɡ ˈtrʊːr ˈjaːɡ `fʏlːt ɪ `alːa IPA-krɵməˈlʉːrəɳa ˈnʉː. ˈdɛ̝ːt `vɑːr ˈtɵfːt ˈaːt `kɔmːa ɪˈkapː ɪˈjɛ̝nː!
Förstår du "mitt" kodspråk? :) Du får gärna säga till om du ser att jag missat något uttryck. Du var ju så långt före mig nu. Säga gärna även till om tycker att något är konstigt. Ibland tycker jag själv att det är lite konstigt eller inte helt konsekvent, men jag har försökt att slaviskt följa min uttalsordbok.
ˈmɛːd `vɛ̝nlɪɡa `hɛ̝lsnɪŋar
ˈlɑːʂ (--Ыруатук (Diskussion) 16:19, 16. Jan 2013 (MEZ))

Hje Lars!
Hjranän kna kalra gnaska myckte hra jag lärt mig. Jag sgäre till i flal jag hittra nogåt som sackans. Ignen nalednnig för mammma att andävna ordet 'vrång' ska vara dikugtt pijoke iestellät. mlg Annasus - --Susann Schweden (Diskussion) 18:00, 16. Jan 2013 (MEZ)

En liten kaka Bearbeiten

Hej Susann!
Bara en liten undran: Kuchen kan väl bara vara söta bakverk, typ kakor?
En användare har nämligen översatt det med pirog, så jag undrar. "En som frågat förut"
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:13, 17. Jan 2013 (MEZ))

ja, nur süß. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 11:16, 17. Jan 2013 (MEZ)

Adjektiv Bearbeiten

Hej Susann!
Jag upptäckte när du skrev artikeln till svinkall idag att adjektiv-tabellen fortfarande var den gamla. Jag trodde i min enfald att när man ändrade den tyska mallen att man också ändrade mallarna för alla andra språk. Så var tydligen inte fallet.
Jag har därför uppdaterat den svenska mallen så att den liknar den tyska (se här). Jag meddelar även Paul.
med varma hälsningar
Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:29, 19. Jan 2013 (MEZ))

Förslag Bearbeiten

Hej Susann!
De senaste dagarna har jag kommit att tänka på tre svenska talesätt som kanske kunde vara aktuella för Wiktionary:

Betydelserna är väl ungefär desamma, och tydligen populär bland talesätten, den som själv försätter sig i en situation får också vara beredd att ta konsekvenserna.
Ta det nu bara inte som en uppmaning.:)
Med varma hälsningar
Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:41, 22. Jan 2013 (MEZ))

Inte en uppmaning för att skaffa dem(hic)? Än så länge har jag med få undantag bara skrivit om ofullständiga talesätt och idiomatiska uttryck. Jag tänkte skriva om de andra senare. Även om de innehåller en viss visdom som inte kan nekas är de språkligt sett inte så värst intressanta för mig. Kanske nån vacker dag :) - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 15:37, 22. Jan 2013 (MEZ)
ps leker man för länge med elden finns risk att bränna sina fingrar... ds ---Susann Schweden (Diskussion) 15:37, 22. Jan 2013 (MEZ)

Hallo Susann,
du hast das Reimwort „Neubaus“ hinzugefügt. Wir diskutieren gerade auf Reim Diskussion:Deutsch:-eː, ob solche Wörter (ohne Betonung auf der Reimendung) hinzugefügt werden sollten. Vielleicht hast du Lust, zur Diskussion beizutragen. Gruß, Kronf (Diskussion) 15:42, 23. Jan 2013 (MEZ)

Hallo!
ich wollte nur mal probieren, ob ich es auch kann, neue Technik finde ich spannend. Danke für die Einladung, eigentlich ist es nicht so mein Thema zu dem ich viel weiß oder mit dem ich arbeiten würde. Nehmt gerne den Neubau wieder raus, wenn der nicht ins Konzept passt. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 15:50, 23. Jan 2013 (MEZ)

Beklagan Bearbeiten

Hej Susann! Det är ingen vandal denna gång. :) Usch, jag ser att du blivit utsatt för denna typ igen. Han tycks vara enveten och gilla att angripa dig och mig. Tråkigt. Jag hoppas på att det skall bli bättre med tiden. Ha en bra kväll ändå! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:08, 24. Jan 2013 (MEZ))

inget att beklaga :) es gibt immer sonne und solche - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 21:22, 24. Jan 2013 (MEZ)
Tack för underhållningen! :) Hur skall man tolka titeln? mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:27, 24. Jan 2013 (MEZ))
:) han där är nog så som han är och jag kan inte ändra på det. Men jag kan yttra mitt öskan det skulle finnas nya män som är annorlunda, typ, så, - --Susann Schweden (Diskussion) 21:33, 24. Jan 2013 (MEZ)
Typ, tack alltså :) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:36, 24. Jan 2013 (MEZ))

79.229.119.163 also der da, der hier vandalisiert hat, hat seine ip mit Absicht verschleiert und das auf eine wirklich clevere Art. Ich sehe nicht, wo er her kommt, obwohl ich das normalerweise kann. Ich werde mich noch mal ein wenig umhören und schreibe dann per mail an dich direkt - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:07, 24. Jan 2013 (MEZ)

Han var här även kring förra årsskiftet. Jag spårade honom till trakterna kring München. Verkar vara en tragisk person. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:13, 24. Jan 2013 (MEZ))
Kom du på något mer om vår besökare? Han var ju här idag också. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 21:59, 25. Jan 2013 (MEZ))
Nej, inte än - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 22:01, 25. Jan 2013 (MEZ)

Rimhus revisited Bearbeiten

Hej Susann!
Jag har sett att folk är så upptagna med att skapa rim här. Snart kan vi öppna rimstuga här i Wiktionary, kanske ett alternativ till testugan (Teestube). :)
mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:08, 26. Jan 2013 (MEZ))

Hejsan!
Kanske kommer de verkligen roliga saker tillbaka då och då. Och det verkar ju vara kul. Bara jag inte blir tvungen att rimma här. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 18:22, 26. Jan 2013 (MEZ)

va´ kul! Bearbeiten

Hej Susann!
Lite onödig men kul information:
Jag hörde på Språket i radion idag. De pratade om adjektivböjning i svenskan. De tog upp just kul som ett "besvärligt" specialfall. Det är ju kul (sic) att ett så vanligt ord i språket inte följer "normala" böjningsregler.
mlg Lars (ыруатук) 14:19, 29. Jan 2013 (MEZ)

kul, jävligt kul, skitkul ... den alternativa komparationen - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 21:44, 29. Jan 2013 (MEZ)
råkade just hitta en annons: 'sugen på kul?' Det är nog svårt att översätta det lika knappt och precist. 'Lust auf Spaß' kanske, 'geil auf action' men det första käns för drögt/föräldrarlikt och det sista för ungdomligt/gatupratmässigt. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 21:00, 30. Jan 2013 (MEZ)
yeah, in for some fun? Lars (ыруатук) 21:12, 30. Jan 2013 (MEZ)

i begrepp att Bearbeiten

Hejsan!
Jag tittade på i begrepp. Jag tror att man aldrig kan använda uttrycket utan ett påföljande "att", dvs "i begrepp att", men jag vet inte vad som är bäst, så jag ändrade ingenting.
mlg Lars (ыруатук) 12:40, 2. Feb 2013 (MEZ)

Hej Lars!
jag var inte heller helt nöjd eftersom det egentligen bara finns stå i begrepp att som ett vanligt begrepp. Jag bygger om det :) - mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 16:07, 2. Feb 2013 (MEZ)

gränser Bearbeiten

Hejsan!
Jag har formaterat "allt". 2x---- används bara mellan språk, och översta rubriken skall bara finnas en gång per språk.
mlg Lars (ыруатук) 19:01, 4. Feb 2013 (MEZ)

aha.tack. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 21:06, 4. Feb 2013 (MEZ)

Hej Susann!
Mer korrespondens! Jag har frågor om ett par exempel.
1. „Det såg i alla fall fint ut men jag förstod inte ett enda ord i allt virrvarr.“
Meningen låter lite konstig för mig, men behöver inte vara fel. Virrvarr är ju något ganska konkret på svenska, ett virrvarr av sladdar, ett virrvarr av händelser. Men ett ord i ett virrvarr? Vad består då virrvarret av? :) Det känns som att det saknas något på svenska, någon bestämning av virrvarret, virrvarr av meningar, virrvarr av tankar eller dyl.. Tyvärr är jag inte bekannt med det fantastiska ordet "Tohuwabohu" så jag kan inte riktigt jämföra med vad den tyska översättningen säger.
2. „Festen skulle vara alla tiders. Das Fest sollte das beste seiner Art werden.“
Alla tiders (på Stockholmsslang ofta uttalat "allatajders") är ju som du skriver ett mycket diffust uttryck för att något är bra, ungefär som jag vet att åtminstone vissa tyskar använder ordet "toll", allting kan vara "toll" om det är positivt i någon mening. Jag tycker då att „Das Fest sollte das beste seiner Art werden.“ i stället ligger väldigt nära den ordagranna betydelsen, alltså [2]. Jag skulle översätta det med något mycket mera allmännt, typ „Das Fest sollte toll werden.“ på svenska skulle det väl då bli „Festen skulle bli alla tiders.“ (helt enkelt, det skulle bli kul att ha fest)
Jag hoppas jag inte rört till allt för dig.
mlg Lars (ыруатук) 19:57, 4. Feb 2013 (MEZ)

1. visst är Tohuwabohu härligt :)
2. när jag hade ridlektioner och råkade göra något till hennes - ridlärarens - belåtenhet, vilket inte hände så ofta, brukade hon säga alla tiders, alla tiders! nu förstår jag för första gången hur hon menade :(
Jag har rättat till alltihop. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 21:30, 4. Feb 2013 (MEZ)
Tolle Änderungen! :) mlg Lars (ыруатук) 21:39, 4. Feb 2013 (MEZ)

all vår början bliver svår Bearbeiten

Hej!
Är du nöjd med all?
mlg Lars (ыруатук) 11:40, 6. Feb 2013 (MEZ)

Japp :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:19, 6. Feb 2013 (MEZ)
Vad säger du om allt och alla? --Susann Schweden (Diskussion) 12:33, 6. Feb 2013 (MEZ)
allt OK. Kan inte bli bättre. :) mlg Lars (ыруатук) 12:59, 6. Feb 2013 (MEZ)

ingen fara på taket Bearbeiten

Hej Susann!
Kontrollera mina ändringar i ingen.
Jag antog du menade papper alt. tidning istället för blad. Jag valde papper (ett ark papper) eftersom det också är neutrum. Säger man blad låter det som salladsblad eller annan växtlighet i detta sammanhang. Ändra som du vill.
mlg Lars (ыруатук) 10:50, 7. Feb 2013 (MEZ)

Hej Lars!
Ja, jag menade ark och inte sallads blad. Visst tycker jag om alla grönsaker men ett blad är för litet när man inte längre är bantande tonåring. Du skrev + ha i två exempel. I tyskan är det ju lätt att lämna ut verbet, det känns till och med bättre att inte ha det med, men antagligen är det inte så på svenska. Är det bara i skriftspråk (och i en ordbok där det ska vara extra korrekt?)? I mitt vardagsspråk skulle jag förresten säga: Jag tar en bit tårta, vill inte du ha någon? Är det rätt det med? Är nu Jag tar en bit tårta, vill du ingen ha? ett bra exempel eller ska vi byta? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 16:22, 7. Feb 2013 (MEZ)
Hejsan!
Ha måste vara med annars låter det konstigt.
„Jag tar en bit tårta, vill inte du ha någon?“ är vardaglig, korrekt svenska. Formuleringen i artikeln är också korrekt, men låter mera formell (uppstyltad), kanske lite litterär. Så båda är korrekta, vilken man skall välja är en smaksak.
mlg Lars (ыруатук) 19:02, 7. Feb 2013 (MEZ)
aha, tack, då låter vi det vara som det är. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 20:51, 7. Feb 2013 (MEZ)

deklinierte/flektierte Formen Bearbeiten

Hallo Susann!

Freut mich, dass du jetzt auch Einträge erstellst, die keine Redewendungen darstellen. :) Ein Hinweis: bei flektierten Formen wie ingetdera sind normalerweise keine Referenzen notwendig. Habe auf die Schnell zwar keine Seite im Wiktionary gefunden, wo das festgeschrieben ist, aber die flektierten Formen sind ja quasi über den Haupteintrag belegt. Genauso wird auch bei deutschen Varianten (z.B. Plural) verfahren. Schau dir bitte auch an, wie ich deinen Eintrag formatiert habe: ingetdera. Ich hoffe, du nimmst mir diesen Hinweis nicht übel. :) Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 11:05, 9. Feb 2013 (MEZ)

fein, dann kann ich mir die refs sparen. Und fett wirds in Zukunft. Danke für die Hinweise... mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 11:09, 9. Feb 2013 (MEZ)

der Flexion Bearbeiten

Hallo Susann!

Hat der Zusatz "der Flexion" in den schwedischen Einträgen zu flektierten Formen eine besondere Bedeutung? In den deutschsprachigen, englischen etc. Einträgen geben wir das nicht an. Ist das bei den schwedischen nötig? Viele Grüße! --Baisemain (Diskussion) 11:36, 9. Feb 2013 (MEZ)

nö, so etwas passiert, wenn sich ein Laie der Grammatik annimmt. Ich hatte mich umgeschaut und zum Beispiel solches gefunden. Nun, wo du fragst, nehme ich an, dass Flexion nur in Zusammenhang mit stark/schwach/gemischt Sinn macht? Dann lasse ich das mal zukünftig weg. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 11:52, 9. Feb 2013 (MEZ)
Wie Yoursmile freue ich mich, dass Du Dein Themenspektrum erweiterst und hoffe, dass meine Frage Dich nicht genervt hat. Meine Frage war durchaus ernst gemeint, da ich mich mit dem Schwedischen quasi gar nicht auskenne. Ich denke aber tatsächlich, dass Flexion nur in Zusammenhang mit stark/schwach/gemischt sinnvoll ist. Sonst muss man das nicht hinzufügen.
Wenn Du das Leerzeichen nach dem * am Zeilenanfang noch wegließest, würden wir uns dem Idealzustand noch ein Stückchen annährern. Viel Schaffenskraft, Mut und Durchhaltevermögen wünscht --Baisemain (Diskussion) 12:00, 9. Feb 2013 (MEZ)
gut, dann hätten wir jetzt wohl eine schöne Vorlage für schwedische Pronomen. So soll es ja sein. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:05, 9. Feb 2013 (MEZ)

inga ingadera funna Bearbeiten

Hej Susann!
Jag är tveksam inför formerna ingadera och ingedera (låter som Inga och Inge Dera :)
Ingadera låter väldigt konstigt i mina öron, och jag kan inte hitta det i SAOB och SAOL.
I ingedera har du skrivit "veraltet" och plural, jag kan inte hitta den formen heller. För mig låter det som en talspråklig variant av ingetdera och ingendera.
Ha en skön helg!
mlg Lars (ыруатук) 13:52, 9. Feb 2013 (MEZ)

Hej Lars!
Det var nog så att jag själv var nyfiken om det fanns en pluralform. Eftersom den är ur bruk har jag inte tagit upp den i flex boxen men jag tänkte det är kanske ändå en information man kan ta upp som bara information. Ska man kanske göra det ännu tydligare att de två är former som inte längre används? Om själva uttryck läste jag i SAOB på webben under ingendera. Har jag missuppfattat texten? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 15:42, 9. Feb 2013 (MEZ)
Hej igen!
Du har läst noggrannare än jag. Jag kollade bara om uppslagsordet fanns. Jag lägger i alla fall till "veraltet, selten" till betydelserna. För mina moderna öron låter formerna mycket egendomliga och jag vet inte att jag någonsin stött på dem i någon gammal bok. Där (i SAOB) står ju också att ingedera är talspråkligt i mellersta Sverige för ingetdera och ingendera.
mlg Lars (ыруатук) 15:58, 9. Feb 2013 (MEZ)

Hejsan!
Jag är lite osäker på en mening vilken: "Jag har inte vilket problem som helst!Ich habe kein wie auch immer geartetes Problem!".
Jag kastade om ordföljden, men jag är osäker på om det stämmer med den tyska översättningen. Som det nu står betyder det "jag har ett speciellt problem" (Inte vilket problem som helst).
Man kan ju tänka sig "Jag har inte något problem som helst" dvs "jag har inga problem" men då kan man inte använda vilket.
Jag hoppas mitt alternativ var det rätta.
mlg Lars (ыруатук) 22:14, 9. Feb 2013 (MEZ)
PS. Skulle du kunna kolla de tre sista exemplen i Pflaster? De har väl inget med gatubeläggningar att göra? DS Lars (ыруатук) 23:33, 9. Feb 2013 (MEZ)

Ja, annan ordföljd ger annan betydelse, det ser också jag. Jag skriver om det. Tack. Och på Pflaster tittar jag. Sunny sunday! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:55, 10. Feb 2013 (MEZ)

Liebe Susann!

Ich freue mich, dass Du fleißig Einträge überarbeitest und ergänzt. Eine kleine Bitte habe ich jedoch: Könntest Du für die Quellangaben von Internetzitaten die Vorlage {{Internetquelle}} verwenden? Das macht vor allem das maschinelle verarbeiten der Links einfacher uns garantiert ein schön einheitliches Aussehen. Herzlichen Dank im Voraus! Liebe Grüße --Baisemain (Diskussion) 00:36, 11. Feb 2013 (MEZ)

<ref>{{Internetquelle|url= |titel= |autor= |werk= |zugriff={{subst:#time:Y-m-d}}}}</ref>
ich verstehe, dass es wichtig ist, aber es ist so mühsam. :( Ich werde in Zukunft dran denken. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 01:34, 11. Feb 2013 (MEZ)

Hallo Susann Schweden!
Bitte beachte, dass wir keine Untereinträge zu deklinierten Formen erstellen , die mit dem Lemma identisch sind – wie bei den geschehen. Denn sie sind ja lediglich Verweiseinträge. Sonst müssten wir auch bei Einträgen wie ‚Katze‘ einen Abschnitt für den Gen./Dat./Akk. Sg. erstellen. Für diese Informationen gibt es ja die Flexionstabellen. Weiterhin frohes Schaffen und lieben Gruß, --Trevas (Diskussion) 16:15, 14. Feb 2013 (MEZ)

Recht hast du, danke. Es ist so tüddelig mit diesen Pronomina, da ist mir das durchgerutscht. Ich nehme auch das Pendant bei det raus. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 16:58, 14. Feb 2013 (MEZ)

Hej Susann!
Kan du förstå vad den nya medarbetaren har skrivit på min hemsida om strukturella problem? Vad menar hon? Min tyska räcker inte till. Tacksam för hjälp.
mlg Lars (ыруатук) 15:53, 15. Feb 2013 (MEZ)

när du klickar på (den röda) diskussionssidan i DemoFürLars skapas ju diskussionssidan. Om man inte vill det trycker man på abbrechen. När du gör detta kommer en text. Själva texten som han menar. Den är fel, har felaktiga ord på tyska. Frågan är om man kan ändra texten i mallen Diese Benutzerdiskussionsseite existiert noch nicht! mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 16:34, 15. Feb 2013 (MEZ)
Tack Susann!
Konstigt nog får jag inte upp texten när jag klickar, kanske för att jag är admin. Men jag vet ju att texten finns när jag själv skapar undersidor till min diskussionssida.Jag skall leta efter dess ursprung.
mlg Lars (ыруатук) 18:46, 15. Feb 2013 (MEZ)

jämna vägar Bearbeiten

 
ojämn väg
 
väghyvel, moment 1
 
vägvält, moment 2

Hej Susann!
Om du vill kan du även ta upp den konkreta betydelsen av jämna vägen, vanligt så här efter vintern och alla tjälskott på grusvägarna, även om kanske "jämna till vägen" är ännu vanligare i den konkreta betydelsen.
mlg Lars (diskurs) 10:32, 5. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

God morron!
Ja. Det påminner mig om att jag saknade ett ord. När jag väntade på en vedleverans ifjol ringde jag till leverantören och sa: Det är bäst du inte kommer idag, eftersom det finns en stor gul vägmaskin nu som krattar alla grusvägar i trakten, du skulle ha svårt att komma förbi den om ni möttes. Jag sa 'kratta' och kände att det var fel, men hur skulle du säga? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 08:54, 6. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
God morgon!
Jag skulle nog säga att de hyvlar vägen, om jag ville låta insatt :), åtminstone är det så man gör här på grusvägarna. Man kör med en vägmaskin med en stor väghyvel som hyvlar till vägen. Detta till stort förfång för oss cyklister eftersom man då drar upp en massa lösgrus på ytan som gör vägen obehaglig att cykla på under en tid. Är de riktigt ordentliga vältar de vägen efteråt med en stor vägvält för att platta till den, men det görs sällan här.
Om jag bara ville uttrycka mig mera generellt skulle jag nog säga att de jämnar till vägen (dvs strunta i hur de gör det).
mlg från vägförvaltningen Lars (diskurs) 09:45, 6. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Utpost till vägverket: fattat - tack --Susann Schweden (Diskussion) 12:57, 6. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Otillåtna barn Bearbeiten

Hej Susann!
Nu skall jag vara ordentligare denna gång. :)
Jag tog bort ex. "Barn under 12 är inte tillåtna.". Jag antar att du menar t.ex. en film som inte är tillåten för barn under 12, men då måste man säga att "filmen är inte tillåten..." eller "filmen är barnförbjuden för barn...". På svenska låter det annars som om barnen inte får vara under 12 år överhuvudtaget (vilket är svårt att genomföra :)
I Kina anses barnen vara 1 år när de föds, men 13 år är kanske att ta i. :)
mlg Lars (diskurs) 23:32, 10. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Hej Lars!
Tack, där har jag varit slarvigt. Det är nog så att det är samma sätt som man använder ordet på på tyska också. Den korrekta korta formen är: Zutritt für Kinder unter 16 nicht gestattet. Även här är det inte barnen det gäller ... (vilket intressant fras att ta i , kände jag inte än) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 08:56, 11. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

ta i så det knakar Bearbeiten

Hejsan!
När jag först såg att du skrivit en artikel med titeln vara att ta i tänkte jag, att nu har hon väl ändå rört ihop det! :)
Men så läste jag din artikel, och insåg att det som stod där var riktigt, så då fick jag istället fundera på varför jag tyckte att uttrycket "vara att ta i" såg så konstigt ut.
Jag fick fundera en lång stund. Saken är den att "ta i" i betydelsen överdriva finns nästan bara i samband med "är att ta i", "vore att ta i", "skulle vara att ta i", dvs precis med konstruktionen vara att ta i som du skrivit i artikeln. Det var svårt att komma på andra exempel.
Det var faktiskt ditt första exempel "Nun übertreiben Sie doch wohl" som fick mig att komma på ett motexempel, jag skulle nämligen översätta din mening med "Nu tar ni väl ändå i". Så åtminstone i meningar med direkt tal förekommer endast "ta i" för att överdriva, fler exempel: "Du tar då alltid i" (sagt om man vill förebrå någon för att alltid överdriva), "Han var känd för att ta i ordentligt när han skulle beskriva sina erfarenheter på området".
Dessutom finns ju den konkreta betydelsen av att "ta i", dvs "att anstränga sig", exempel: "Hon var tvungen att ta i allt vad hon orkade för att lyfta den tunga krukan". Jag är rätt säker på att denna grundbetydelse också ligger bakom den överförda betydelsen, dvs att man överdriver genom att anstränga sig och hitta på saker.
Så, efter mycket funderande skulle jag föreslå att vi flyttar det hela till ta i istället.
Vad säger du?
mlg Lars (diskurs) 19:52, 11. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
PS: I ganska har jag satt sehr, ganz som veraltet. Jag håller med SAOB "(ordets enda fullt levande anv.; jfr anm.) i försvagad bet.: jämförelsevis mycket, rätt mycket, tämligen, någorlunda." Därför låter också exemplet "Det är ganska bra att jag inte måste upp så tidigt i morgon." konstigt på modern svenska, dels skulle man nog använda "rätt" istället för "ganska" (om man menade ganska, någorlunda), dels undrar man ju varför det bara skulle vara ganska bra och inte mycket bra.
I övrigt har jag bara putsat lite. :) DS Lars (diskurs) 20:33, 11. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

tack att du knäcker extra som städerska, det är mycket uppskattat :) När jag kommer hem från dagens jobb blir det ta i istället. Även i mina öron lät det lite konstigt, eller kan det här vara väl att ta i? (är denna mening helt fel?)
Jag förstår det med sehr och ganz i sina normala betydelser. Men det är vardagligt normalt att använda de två för att uttrycka att något är allt annat än just sehr nett. Hur var besöket hos foster Annie? Sehr interessant. Ganz reizend. Hur var filmen? Ganz nett. Det är väl i kombination med sådana icke-sägande ord som interessant/nett de används oftast. Jag bygger det i, tror jag. En fin dag mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 08:48, 12. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
God morgon!
Jag skulle säga "..., eller kan det (här) vara att ta i?" alt. "..., eller kan det (här) vara att ta i väl mycket?" alt. "..., eller skulle det vara att ta i? (använda konjunktiv för att uttrycka tvekan/osäkerhet).
Jag är inte helt säker på hur du menar med sehr och ganz. Vill man på modern svenska inte uttrycka en bestämd åsikt om något är bra eller dåligt så använder man oftast "rätt", "Vad tyckte du om filmen? "Jo, den var väl rätt bra."
Jag kan inte ge någon riktig bra förklaring varför. Som du skriver i artikeln är ju "rätt" och "ganska" i stort sett synonymer. För mig låter "Jo, den var väl ganska bra" mycket mera negativt; det är uppenbart att jag inte gillar filmen, men jag kanske kan se något som ändå är positivt i den, musiken var bra eller dylikt. Säger man "Jo, den var väl rätt bra" låter det mycket mera positivt eller neutralt; jag tyckte det var en helt ok film, kanske inte fantastisk men inte heller dålig.
Tänk så mycket man kan uttrycka med ett ord! :)
mlg Lars (diskurs) 09:29, 12. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Hej!
Angående ta i föreslår jag att vi ta med både och. Om det finns en korrekt mening med grundformen kan man väl ha grundformen som uppslagsord och det är i detta fall vara att ta i i mina ögon är det en idiom och därför skulle det ha en egen plats bland redewendungen. Eftersom det också finns andra kombinationer ihop med ta i skriver jag om dem i uppslaget ta i (som jag först måste skapa..).
Hur spännande. När jag tänker på min granne Svea och min kommentar till hennes sockerkaka: ganska bra! Och hennes ansiktsuttryck därefter. Senast nu vet du hur avgörande sådana små ord är för en utlänning ... . På skala 0=usel - 10=toppen är:
"Jo, den var väl ganska bra" - 2-4
"Jo, den var väl rätt bra" - 5-6
"Ja, der war recht gut" - 5-6
"Ja, der war ganz gut" - 7-8
"Ja, der war ziemlich gut" - 7-8 och tydligen bättre än vad jag hade förväntat mig
"Ja, der war ganz nett" - 2-4
Tänk dig du vill säga någon är verkligen snäll och säger ganz nett på tyska då har du hamnat i samma situation som jag med Svea :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 16:11, 12. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Jo, vi har väl alla gjort sådana misstag när vi använt ett främmande språk. Vi har försökt säga något vänligt och så ser man på reaktionen att mottagaren uppfattat det som en förolämpning. Ett språk är ju ett ständigt levande ting och det finns ju ingen ordbok i världen som kan hänga med i hur ordens valörer ändras. (Jag skulle översätta "Ja der war ganz gut" 7-8 med "Jo, den var riktigt bra")
mlg Lars (diskurs) 18:08, 12. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

t Bearbeiten

Hej Susann!
Jag ändrade till suffix för -t eftersom det endast kan stå i slutet av ord.
mlg Lars (diskurs) 09:37, 14. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Hejsan!
jag blir nog gramma-expert när det fortsätter så här :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 10:35, 14. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Så mycket bättre! Bearbeiten

Hejsan!
Nya problem. :)
Så vitt jag förstår är SAOB, SAOL och min uttalsordbok (och jag) ense, adjektivet heter "mycken" i utrum, "mycket" i neutrum, och "myckna" i plural. Jag använder "mycken" ofta och blir lite stött av att kallas "altertümlich". :)
Den första delen du skrivit i anmärkningen under "mycket" (adjektiv) är således utan tvekan korrekt, men var har du hittat att man kan använda "mycket" i utrum? Jag har aldrig reflekterat över saken tidigare, men när ju nu tänkte efter så märker jag att man ofta ersätter "mycken" med "stor" i modern svenska, dvs säger "en stor glädje", "en stor uppståndelse", antagligen för att undvika formen "mycken". Många moderna svenskar är ju själva osäkra på sådana gamla böjningsmönster.
Det som komplicerar saken ytterligare är att i dagligt uttalas "mycket" som "mycke". Att säga "mycket glädje" skär i mina öron, jag skulle säga "stor glädje" eller "mycken glädje". Egentligen tycker jag att "mycket uppståndelse" också låter konstigt, eftersom t:et i "mycket" signalerar att efterföljande ord är neutrum. Antagligen skulle jag dock i dagligt tal acceptera "mycke uppståndelse", för där har ju t:et försvunnit.
mlg Lars (diskurs) 10:49, 15. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Aloa, gamle vän (hihi), det var inte alls meningen att förolämpa dig eller ditt ordval som altertümlich. I alla fall fick jag ett gott skratt. Tack för det. Du tog redan bort altertümlich, bra.
I Nordstedts svenska ordbok står under mycken: ofta i neutrumform oavsätt huvudordets genus och numerus, mycket mjölk, mycket pengar. I min tyska ordbok står efter mycket i parantes neutral. Därifrån kom min anmärkning. Ska vi ytterligt formulera om anmärkningen så att också du trivs med den? Gör ett förslåg då.
Du gjorde tre ex osynliga gällande mycket + adjektiv. Känslomässigt instämmer jag, men i min ordbok står dem definitivt under adjektiv och inte under adverb. Båda har ett eget uppslag och det är entydigt. När du går in på SAO är första delens rubrik: I adjektiv - och där hittar du också de här formerna och sen långt ner kommer del II adverb. Så även om det känns konstigt, rätt är det väl, eller hur? Finns ju mycket som är enklare än att läsa ordböcker på ett främmande språk. Vad säger du efter en ny koll och lite tänkande? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 15:05, 15. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
No hard feelings! :)
Jag böjer mig naturligtvis för Norstedt. Exemplen med mjölk och pengar känns också helt rätt, dock tror jag att mjölk (liksom pengar) här är obestämd form, plural (dvs inte utrum), så jag är inte 100% övertygad att "mycket" och utrum går ihop, men tydligen "mycket" och plural.
Jag föreslår att man är försiktig här och omformar artikeln till att vara deklinierte Form till "mycken" med din anmärkning om vidgad användning av ordet och att man begränsar exemplen till det vi vet är riktigt, dvs pengar och mjölk. Jag skall se om jag kan hitta fler ex.
Exemplen förstår jag inte riktigt hur du menar. Jag tittade i SAOB under "mycken" men hittade inget. Vilket sökord använde du?
Jag har också läst om exemplen men kan inte förstå att det skulle vara adjektiv. Jag tycker "mycket" i exemplen svarar på frågan hur något görs och då är det ju adverb.
Ett exempel (det sista) undrar jag om det inte är substantivistisk användning (står nämnt i SAOB). Exempel: Mycket har jag varit med om, men detta var droppen.
Du får förklara vidare.
mlg Lars (diskurs) 17:30, 15. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
PS. man kan inte komparera ett pronomen (se många), flera är emellertid också ett pronomen. DS Lars (diskurs) 19:29, 15. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
God morgon!
Då fortsätter vi med mycket. Jag vill gärna ha ett uppslag med betydelse och exempel och inte bara en liten artikel deklinierte form. Att vi diskuterar här så länge tyder ju på hur svårt det är för en tysk och därmed hur intressant att hitta ett uppslag som heter precis mycket och förklarar vad det är och hur det används. Mycken visste jag efter 12 år i Sverige inte ens att det finns, men mycket säger jag väl 10 gånger om dagen.
Jag tror du har hittat lösningen till de tre exemplen: det är substantivistisk användning. Om man översätter det mera ordagrann skulle kanske viel ersättas med Vieles.
Jo, det är SAO uppslags ord mycken och första delen I- adjektiv där står tex Det är inte mycket med honom, han duger inte mycket till och i uttr. så mycket som, för att beteckna en viss angiven myckenhet (l. en prestation) ss. jämförelsevis ringa; ofta: åtminstone; i sht i (till innebörden) nekande sats för att angiva en ringa myckenhet ss. överstigande den i värkligheten föreliggande: (icke) ens. Varför hittade du inte dem? Även lite krångligt att kämpa sig genom djungeln för en svenk modersmåltalare :)
till PSet: det är klart att man inte kan komparera ett pronomen. Cul de sac och tvärstopp --- jag börjar om med att tänka mlg Susann
viel och avledningar därifrån får bara skrivas med versaler när det är indefinitpronomen av typ: die Vielen, die zuschauten. Vad säger du om uppslaget mycket i sin nuvarande form? --Susann Schweden (Diskussion) 10:49, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
God morgon!
Jag skall åka och handla mat nu (man måste också tänka på det lekamliga). Jag skall passa på att titta in på biblioteket och läsa i grammatiken.
Återkommer sedan i ämnet.
mlg Lars (diskurs) 10:59, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
PS. Hörde just en tysk tala på radion, han talade om Quellen, som han uttalade ungefär [ˈkvɛ̝lːən], jag trodde det uttalades [ˈkelːən], där ser man, man lär sig alltid något nytt! DS Lars (diskurs) 10:59, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
lite som kvällen inför natten :) vi hörs --Susann Schweden (Diskussion) 11:40, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Jag tror att jag skall föreslå vid nästa tyska rättstavningsreform att det skall stavas Kvellen. Lars (diskurs) 16:29, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Först en brasklapp: Detta med mycket är mycket (sic!) svårt.
Ett språk är ju ett levande ting, som ändras ständigt. Detta levande ting försöker lingvisterna att tvinga in i ett mönster. För de flesta substantiv, adjektiv och verb är ju detta inget problem, men det finns andra ord som vi använder mycket ofta, som ofta är uråldriga i språket, som tycks mycket enkla, men vilkas funktion i språket i verkligheten är väldigt komplex (jfr min diskussion med Karl-Heinz tidigare om viel). Jag är övertygad om att man skulle kunna skriva en hel språkvetenskaplig doktorsavhandling om användningen av mycken/mycket/myckna i det svenska språket (och pss om viel i tyskan)

Jag har nu läst om mycket i Akademiens språklära, stora grammatik, ordbok och ordlista. Det första man kan konstatera är att trots att dessa 4 böcker/verk är utgivna av samma institution så har de helt olika åsikter/framställningssätt/betraktelsesätt när de skall beskriva ordet mycket och dess funktioner.
Jag börjar dock där de verkar relativt ense, dvs att mycken kan man använda ihop med substantiv i utrum, mycket används ihop med substantiv i neutrum, myckna används vid bestämd form på substantivet, typ "det myckna...", "den myckna..." (glöm det jag skrev tidigare om plural, det var dumheter:)
Denna beskrivning är emellertid oerhört förenklad:
1. För det första så kan mycket också användas när det uttrycker något ospecificerat/neutralt, typ: "Mycket skall man höra innan öronen trillar av" (jfr das som demonstrativt pronomen i tyskan, mera om pronomen nedan)
2. Mycket kan även användas för (vissa) substantiv i utrum, däremot tycks mycken för substantiv i neutrum vara uteslutet.
3. Jag tror även att Norstedt har rätt i att mycket i modern svenska har fått en utvidgad användning (som du beskriver i din anmärkning). Dock kan jag inte finna något stöd för detta i ovanstående 4 böcker.
4. Sedan kommer vi till det svåraste/tråkigaste. Dina frågor har fått mig att tänka efter och prova olika sammansättningar med mycken/mycket/myckna. Jag har naturligtvis även varit extra uppmärksam på vad jag hört och läst. Min slutsats är att egentligen är användningen av dessa ord en "överenskommelse" mellan alla svensktalande. Man kan försöka applicera "reglerna" ovan på något exempel, och en svensk modersmålstalare skulle ändå kunna tycka att resultatet låter "uppåt väggarna". Vi har helt enkelt, genom århundradena, kommit överens om när man skall säga mycken/mycket/myckna, och så ändrar vi på köpet denna "överenskommelse" hela tiden i små steg.

Nu till den del där dessa böcker är helt oense/har olika betraktelsesätt:
Medan SAOB, SAOL och Norstedt beskriver mycket som adjektiv eller adverb, betraktar språkläran och grammatiken ordet (inkl. mycken/myckna) som pronomen. Antalet begrepp som jag sett för att beskriva ordet mycket är så många att jag inte ens kan upprepa alla: myckenhetspronomen, adjektivistiskt pronomen, substantiviskt adjektiv, adverbiell användning av pronomen, predikativ användning av adjektiv, adjektiv, adverb, o.s.v. !!
Jag tror att "förvirringen" kring vilken ordklass mycket är i de exemplen som jag strök kan också spåras hit. Beroende på betraktelsesätt kan mycket klassificeras helt olika. Jag tycker fortfarande det är konstigt att säga att de är adjektiv i dessa meningar, men börjar inse att det är möjligt att betrakta dem så.

Ordet mycket har uppenbarligen en funktion mellan pronomen/substantiv/adjektiv/adverb. Jag tror därför att man skall uppfatta alla "regler" som grova beskrivningar hur det oftast (men inte alltid) används.

Vad är då slutsatsen av allt detta? Min slutsats är att en fullständig beskrivning av mycket är så komplicerad att den snarare hör hemma i en grammatik (eller avhandling) än i en ordbok. Tråkigt, men nog sant.
Mitt "kompromissförslag" är då att behålla klassificeringen adjektiv/adverb som du har (dvs strunta i pronomen-varianten). Skapa ett vanligt "Deklinierte Form"-avsnitt för "mycket" (böjning av mycken, för att behålla enhetligheten) och så låta den kompletteras av den mycket-artikel som du redan skrivit och som då behandlar en utvidgad användning av ordet mycket (utanför Substantiv i neutrum). Jag tycker man då där kan koncentrera på exempel som visar på användning utanför den "regelbundna" (Substantiv, neutrum). Jag kan hjälpa till och hitta lämpliga exempel.
Vad tycks?
mlg Lars (diskurs) 16:29, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Hej Lars!
umpf - det måste smältas...... jag återkommer imorgon mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 21:25, 16. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
God morgon!
Hade du tänkt så här ungefär: mycken, mycket, myckna ? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 10:38, 17. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Ja, mycket bra! Jag tycker speciellt om formuleringarna i dina anmärkningar. Det enda jag ändrat är att jag satt Singular = die unbestimmte Form och Plural = die bestimmte Form. Det är ju lite problematiskt att tala om Singular när man talar om mycket, det är ju i sig Plural. Jag är inte helt säker att min formulering (unbestimmte/bestimmte) Form är helt korrekt, men jag skall fundera vidare på saken. Jag skall även fortsättningsvis hålla ett öga på hur vi egentligen använder mycket i svenskan, så kanske man kan "finslipa" lite på artiklarna senare.
mlg Lars (diskurs) 11:33, 17. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

grammatik Bearbeiten

Hej Susann!
Tyvärr måste jag ge dig lite bakläxa på exemplen i ofantligt adverb. :)
Adverb är ju bestämningar till verb.
I det första exemplet är väl "oerhört rik" predikatsfyllnad så där är det väl ett gränsfall, men jag skulle föredra tydligare exempel där det tydligt är bestämningar till ett verb.
För att ta de två första exempel som jag hittade:
Otryggheten har ökat ofantligt i samhället. (bestämning till (har) ökat)
Ibland saknar jag dig ofantligt. (bestämning till saknar)
mlg Lars (diskurs) 09:52, 19. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Hejsan!
Det tror inte jag och inte heller SAO: adverb = språkv. biord, omständighetsord; ord, som tillägges verb l. adj. l. annat adv. (ngn gg äfv. sbst.) för att bestämma dem i afs. på ngn omständighet. Hur kan man förklarar våra olika uppfattningar? mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 09:59, 19. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten
Antagligen med att jag tänkte fel :( mlg Lars (diskurs) 10:14, 19. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Det var det färsta! Bearbeiten

Hej Susann!

Du får en guldstjärna för konjunktivformen "finge" för verbet . En av de få konjunktivformerna i svenskan som fortfarande används ganska ofta.
Formen färst diskuterade man i programmet Språket häromveckan, så jag lade till den info som man hade i programmet.
mlg Lars (diskurs) 11:02, 25. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

så mycket jag skrev - så få anmärkningar jag fick - vilken dag! Och dessutom stjärnan. Jag tackar. Ödmjukt. mlg Susann ---Susann Schweden (Diskussion) 22:51, 25. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Hej lilla du! Bearbeiten

Hejsan!
lilla och lille har inget med neutrum och utrum att göra.
Svenskan hade tidigare även maskulin och femininum. Ändelsen på adjektiv i femininum var -a, ex. lilla, och i maskulinum -e, ex. lille.
Idag använder de flesta svenskar (tror jag) nästan bara formen lilla medan lille är reserverat för de ord som till sin innebörd är starkt maskulina, främst manliga mänskliga individer, möjligen andra levande varelser av manligt kön. I vissa dialekter lever de gamla maskulina och feminina formerna kvar.
Exempel:
Så kan man t.ex. säga: "Den lilla pojken..." eller "Den lille pojken..", och "lille vän.." (tilltal till liten pojke)
men endast: "Den lilla flickan" och "lilla vän..." (tilltal till liten flicka)
Andra exempel: "Det lilla huset på prärien" (neutrum), "Den lilla apan Petterson" (utrum), "Det lilla mellanrummet mellan vägg och golv" (neutrum), "Den lilla bilen Morris Minor" (utrum)

Riktigt hur man skall uttrycka detta i artikeln om lille vet jag inte.
mlg Lars (diskurs) 00:08, 28. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

god morgon!
vilket skräp jag skrev om lilla och lille :) Tack. Jag skrev nåt nytt och förhoppningsvis den här gången också nyttigt i artikeln liten. Förresten tycker jag lite synd om att man inte ser alla tillhörende former i en liten box. Men det behövs ju inte så ofta. Och så märkte jag, när jag upprepar boxen i tex komparativ-fall tex vid mindre så skriver den mindre i ytterliga deklinationer (eftersom det är lemma?) och inte liten som jag tror är kanske lite passandere? Om du instämmer, kan du då ändra på vorlagen? Nu måste jag snart jobba, om allt annat bryr jag mig när jag kommit tillbaka. mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 07:42, 28. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

schwedische Übersetzungen Bearbeiten

Hallo Susann!

Wärst du so nett und kontrollierst mal die schwedischen Übersetzungen einer IP? Spezial:Beiträge/81.27.6.118 Lass dir Zeit, es eilt nicht. :) Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 14:05, 29. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

alles ok, das rein japanische habe ich nicht gesichtet  :) mlg --Susann Schweden (Diskussion) 12:08, 30. Mär. 2013 (MEZ)Beantworten

Haspel Bearbeiten

Liebe Susann, abgesehen davon, dass ich bezweifle, dass eine Ankerwinde Haspel heißt (im Eintrag von mir auf Bedeutung 4a verschoben, weil es wie im Bergbau eine Winde ist), bezweifle ich auch, dass sie auf schwedisch Vinsch heißt (siehe hierzu Ankarspel. Wieso sichtest du also die Löschung meines unsichtbaren Kommentars: [1]. Sind solche Kommentare nicht erlaubt? freundliche Grüße --Orangina (Diskussion) 00:43, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Hallo Orangina,
Wir verwenden hier Svenska Akademiens Ordbok „[2]“, Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »Schweden/Archiv/2013&med=SAOL13&finns=SAOL13 Susann Schweden/Archiv/2013« und Svenska Nationalencyklopedien und manchmal auch andere schwedische Nachschlagewerke wie z. B. Bra Böckers Lexikon oder Läkarlexikon um ins Schwedisch zu übersetzen. Da kannst du auch diese Bedeutungen finden. Wikipedia kann man nicht verwenden um Wörter zu übersetzen, auch wenn der Eintrag Ankarspel ganz korrekt ist. Ich verstehe nicht ganz den Grund deines Zweifels, aber wenn Du Fragen über die schwedische Übersetzungen hast, wäre es besser wenn du mich oder Susann (wir sprechen ja beide Schwedisch) erst fragst. Da kann ich dich erzählen in welchen schwedischen Quellen du diese Bedeutungen finden kannst. Sonst verwende gerne Svenska Akademiens Ordbok „[3]“.
Lars Gardenius (diskurs) 10:22, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Hi Orangina!
hm, also sagen wir mal so: ich habe gesichtet, weil mir das, was da stand, nicht offensichtlich falsch vorkam. Das heißt weder, dass ich jetzt alles, was in dem Artikel steht, richtig und gut finde, noch heißt es, dass ich es richtig und gut finde, dass 83.... deinen Kommentar gelöscht hat. Ich hätte es wohl nicht getan. Für mich ist sichten kein wertendes Gutheißen sondern das Urteil: dieser Artikel hat einen Zustand, in dem man ihn der Öffentlichkeit zeigen kann. Ich sehe das eher technisch: er muss dann nicht mehr in Wartungskategorien erscheinen.
Nun habe ich natürlich auch inhaltlich mal nachgesehen. Unsere Hauptreferenz SAO ist nur bis zum Buchstaben T gekommen, haspel gibt es, vinsch nicht. Aber zu vinsch kann man bei google.se vinsch fartyg also Vinsch - Schiff eingeben und dann Bilder wählen. Anscheinend kann man ganz schön viele Dinge, große und kleine, vinsch nennen, im Deutschen geht das ja wohl auch. Ob man nun aber eine Ankerwinde Haspel nennen kann, weiß ich nicht.
Was ich auf jeden Fall nicht beabsichtigte, war, dir irgendwie auf den Fuß zu treten. Sorry, falls das geschehen ist. Mit lieben Grüßen auf freundschaftliche Zusammenarbeit --Susann Schweden (Diskussion) 12:35, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Ja man kann das Ding synonym Winde/Winsch, Spill/Spindel oder Haspel nennen. Ich habe jedoch keine Referenz gefunden, in der die Ankerwinde fachsprachlich Haspel genannt wird. Daher mein Zweifel. Wenn das in schwedischen Wörterbüchern so dargestellt wird wissen die wohl mehr als die deutschen. Und Ыруатук hat vielleicht ein bisschen mehr Ahnung von der seemänischen Fachsprache auf Deutsch und auf Schwedisch sowieso (Übrigens: Mit deinen Links kann ich nichts anfangen. Wo sollen die denn hinführen?). Dass mein Kommentar ohne Begründung gelöscht und dann gesichtet wurde, verstehe ich immer noch nicht – aber ehrlich gesagt, der Eintrag ist mir egal. Auch wenn es sich anders liest – ich bin nicht ärgerlich darüber. Viele Grüße --Orangina (Diskussion) 20:53, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
hi
irgendwie ist das Thema jetzt interessant, dieser link hier soll zum Eintrag haspel in Svenska Akademiens Ordbok „haspel“ führen. Das 2. haspel ist ein Schimpfwort für ältere Frauen :) und das 1. haspel ist das hier gemeinte. Es gibt
  • ein Gerät neben dem Spinnrad, auf das man gesponnenes Garn aufwickelt, in der einfachsten Form aus einem 4-armigen Kreuz bestehend, gibt es auch als mechanische Version, oft mit einer Zähleinrichtung, die die Umdrehungen anzeigt, davon abgeleitet die Bedeutung von haspel als einem Zählmaß für Garn
  • Gerät, Maschine, Maschinenteil, hauptsächlich aus einer Walze und einer Kurbel bestehend, um zb Garn, Leinen, Stoffe oder Papier aufzuwickeln
  • besonders im Bergwerk: Gerät zum Anheben von Lasten, hauptsächlich aus einer Walze oder Trommel bestehend, um die eine Leine gewunden ist, an der die Last hängt. Die Leine wird durch eine Kurbel oder ein Handspiel, eine Handwinde oder ähnliches aufgewickelt. In erweiterter Anwendung ist haspel auch ein kleineres, umplazierbares, durch Strom oder Pressluft angetriebenes Gerät, das man zum Fördern oder Ziehen einsetzt.
  • landwirtschaftlich: zu einer Erntemaschine oder Mähmaschine gehörend, Teil, das das Getreide gegen die Messer führt
Das wären dann die Bedeutungen 1, 2, 4, 5 im Eintrag Haspel. Und keine explizite Erwähnung von einem Fachbegriff in der Seefahrt. Und nun ist ja auch die Angelrolle nicht extra als Unterpunkt [1a] aufgeführt. Man könnte doch [4a] ganz wegnehmen und aus dem Bild ein [1] Haspel in Form einer Ankerwinde machen. Dann ist sie auch ein Beispiel für 1 und kein maritimer Fachbegriff mehr, den man ja auch nicht belegen kann. Ich denke, die Übersetzungen sind durch die deutschen Begriffe entstanden, wenn unter Bedeutungen das Wort Ankerwinde fehlt, braucht es auch nicht mehr übersetzt zu werden. Vielleicht liest das hier ja auch jemand, der es noch viel besser weiß. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 12:05, 5. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Hej Susann!
Jag översätter naturligtvis endast de tyska begrepp som finns förklarade under Bedeutungen. Jag recenserar eller ifrågasätter inte, utom i största undantagsfall, dessa tyska förklaringar.
På svenska är haspel en relativ liten sak som används för att vira upp något på t.ex. en tråd, en metrev eller dylikt. En vinsch är samma sak, men av betydligt större dimensioner, för att vinda upp rep eller trossar på. Om, jag säger om, det finns ett tyskt begrepp Haspel som är synonymt med Ankerwinde, bör man således översätta det med vinsch. Obs, jag tar alltså inte ställning till om det tyska begreppet existerar.
Jag anser att när man översätter skall man inte endast översätta betydelsen utan även stil. Att översätta Haspel, som ju tydligt har en mängd betydelser, med något som är väldigt specifikt, t.ex. ankarspel, är således inte korrekt när det gäller stil. Då bör man välja ett ord som även på svenska är allmännt, men inkluderar denna betydelse, t.ex. vinsch.
Jag hoppas detta förklarar saken ur ett svenskt perspektiv.
I största hast, mlg Lars (diskurs) 14:12, 5. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Så tänker vi samma sak: OM en specifik betydelse av ordet Haspel är Ankerwinde då är det rätt att översätta det i det här fallet med vinsch. Men även på svenska finns ingen anledning att kalla en sådan stor grej som ett ankarspel för haspel, eftersom haspel beskriver för det mesta något som är mindre stor.
Also denken wir das Gleiche: FALLS es für Haspel die spezifische Bedeutung Ankerwinde gibt, ist die richtige Übersetzung in diesem Fall hier vinsch. Aber auch auf Schwedisch gibt es keinen Grund, ein so großes Teil wie eine Ankerwinde haspel zu nennen, weil das Wort haspel eher was Kleineres beschreibt. --Susann Schweden (Diskussion) 19:08, 5. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

MB Bearbeiten

Hejsan!
Jag stoppade in MB i Aktuelles och testugan eftersom du skrivit att den startade idag. Jag hoppas det var ok? Du får ändra det jag skrivit i testugan som du vill, jag bifogade endast länkar.
mlg Lars (diskurs) 10:41, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

tack så mycket, utmärkt - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 14:13, 4. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Har avslutat MB. Nu gäller det bara att genomföra den också. :) Lars (diskurs) 00:04, 19. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Tackar :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 09:43, 19. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

som mig Bearbeiten

Hej Susann!

När jag gick i småskolan var en av de första saker (i språkläran) som vi fick lära oss är att det heter "är lika gammal som jag är". "Alla" barn säger som småbarn "är lika gammal som mig".
Jag har förstått att språkvetarna har mjukat upp denna regel på senare år, men jag vill nog fortsatt hävda att åtminstone äldre svenskar anser att det heter "är lika gammal som jag är". Jag har inte kollat ref. till språkrådet men jag antar att de också tycker att det numera är ok att säga "som mig".
mlg Lars (diskurs) 12:59, 10. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Hej Lars!
som jag förstår det, beror det helt och hållet på hur man använder ordet som. När man använder det som konjunktion, förknippar det två meningar: Jag är lika gammal, som du är. Du är subjekt i bisats här. Och så kan man, även språkrådet tillåter det, glömma bort är och då blir det ett allmänt brukligt: Jag är lika gammal, som du.
Om man däremot använder som bara som komparativt ord, så följer objektformen efter. Jag är lika gammal som dig.
Det skulle nog betyda att det är också rätt att säga: Vi behöver sådana som dig. Han är lika duktig som sin pappa.
Samma skillnad finns med än, men här är det ännu tydligare antingen är det konjunktion mellan två satser eller så är det adverb som används vid komparation. Så förstod jag det, när jag läste om som och än. Tror du det blir bättre när jag skriver en anmerkung? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 14:12, 10. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Hejsan! Jag tror du har helt rätt (enligt modern språkvård). Jag tänkte faktiskt själv inte på uttryckssättet "Jag är lika gammal, som du." som ju också finns.
Det mina småskolelärare ville hävda var väl att uttryck som "lika som mig", "än dig" och liknande skulle vi inte använda, att de var ofullständiga konstruktioner, om jag minns saken rätt. Sådana saker som inpräntades i småskolan har en tendens att alltid finnas i bakhuvudet. Jag kan säkert i dagligt tal säga t.ex. "än dig" däremot tror jag aldrig att jag skulle säga "än han" alternativt "än honom", utan skulle säga, och framförallt skriva, "än han är".
Jag tyckte det räckte att visa att båda två (eller kanske alla tre) varianterna finns.
mlg Lars (diskurs) 15:10, 10. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

före Bearbeiten

Hej Susann!
Jag ändrade ett exempel i före, du kan kolla om jag gjort rätt.
Före använder man främst när man skall beskriva något som har en riktning (implicit) förstådd, t.ex. en kö, ett lopp (skidor, sprint), båtar på väg mot samma mål. Det vill säga två saker/personer är på väg åt samma håll, den ena är före och den andra är efter.
Om en korsning säger man vanligtvis att man ser den framför sig, den ligger ju där alldeles stilla.
Jag kan inte säga att före är fel i detta sammanhang men det låter ovanligt/konstigt.
Jag hoppas du inte tycker jag är för petig men jag vill gärna att det är en naturlig (inte bara rätt) svenska i exemplen.
mlg Lars (diskurs) 15:59, 15. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Hej Lars!
Jag tänker precis som du, det ska vara bra svenska som också känns rätt. Alltså tack för bidraget. Jag kommer ihåg en diskussion i Henning Mankells deckare Innan frosten om man likagärna kunde säga före frosten, men jag kommer inte ihåg innehållet. I alla fall hade de inte en så bra förklaring som du, nu vet jag det för framtiden. En fin vecka önskar jag, en relativt varm sådan om man kan tro på vårtecknen. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 16:59, 15. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Jag skulle säga att man även kan säga före frosten. Årstider och dylikt (som frosten) är ju också ett förlopp, där det ena kommer före och det andra efter. Före sommaren kommer våren, som kommer efter vintern.
Ja, så nu hoppas vi på våren! mlg Lars (diskurs) 19:09, 15. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Bearbeiten

Hejsan!
Du fick mig att tänka på hjälpverbet , det gör man inte så ofta annars. :)
Jag tror att det nästan bara används i fasta (men mycket vanliga) uttryck numera, som det du nämnde och ex: „ bäste man vinna“, „ja, hon leva, ja hon leva uti hundrade år!“, det finns säkerligen ytterligare några.
så gott! Lars diskurs 11:39, 23. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

På tyska finns tex må Gud... och sen bistå, hjälpa, eskortera, välsigna eller dyligen. Was immer das nun heißen mag, das mag ja angehen, aber.... Möge der Beste gewinnen finns också, men framför HURRA! står det: hoch soll sie leben, hoch soll sie leben, dreimal (det räcker med tre gånger i Tyskland :) hoch! Ett annat typiskt uttryck är: mögen deine Wünsche in Erfüllung gehen alla är mer eller mindre fasta uttryck. Men när man vill nåt och vill inte använda befälsform säger man magst du mal die Tür zumachen? eller Mamma sagt, du mögest sie bitte anrufen. Ich mag gar nicht daran denken, wie viele andere Beispiele es noch gibt. Ju längre jag tänker på det desto säkrare blir jag att det är ett vanlig hjälpverb på tyska. Nu är det snart ett - telefontolkning barnavårdscentral väntar :) mlg Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 12:55, 23. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Det tänkte jag inte på, att mögen är samma ord (även engelskans may), även om vi använder det lite olika. Läser man SAOB ser man emellertid att hade ungefär samma användning i svenskan tidigare som mögen har i tyskan nu. I SAOB hittade jag två uttryck till som är mycket vanliga: må så vara och må du tro. mlg Lars diskurs 13:27, 23. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

fäfötter Bearbeiten

Ny dag, nytt ämne! :)
Jag anser att du har två betydelser i ligga för fäfot den överförda [1], och den konkreta [2].
Precis som du skriver i Herkunft betyder det (konkret) att man inte odlar upp en viss markyta, man lägger den för fäfot. Rent praktiskt betydde det att man odlade vall (=gräs) på marken under ett antal år för att höja näringstalet i jorden. Oftast lät man boskapen beta på dessa gräsmarker (gav extra gödsel), dvs man lät boskapens (boskap=fä) fötter trampa marken, dvs man la marken för fänas fötter, sammandraget blir det: ligga/lägga för fäfot.
mlg Lars diskurs 19:40, 25. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Hej!
nu har jag delat upp det, vilket känns bättre, måste jag nog medge :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:55, 25. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

, (komma) Bearbeiten

Hej Susann!
Jag har märkt att du är väldigt sparsam med kommatecken på svenska. :)
Som regel skulle jag säga att du kan kommatera på samma sätt på svenska som du gör på tyska.
mlg Lars diskurs 10:07, 30. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten

Hejsan!
Vad snäll du är! Att kalla min vana för sparsam. Det är oerhört länge sen, där jag läste svenska A eller B, att jag frågade min "fröken" (alla lärare var kvinnor, enda undantag historieläraren från Norge) om komma. Hon sa något som "vi använder inte komma så ofta och man förstår det ändå, det är något du inte skulle bry dig om" Vilket jag inte gjorde sedan dess :) Om du säger det, vill jag försöka att använda tysk interpunktion från och med nu. Rätta gärna till, så blir jag bättre på det. En fin första maj - ha det kul mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 17:02, 30. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Hm, titta: [1] Inför tävlingen brukar hon prata vitt och brett om, att hon ska vinna den här gången, men ni vet, hur det slutar. Det är det tyska sättet, men det känns som om det finns alldeles för många komma i den svenska versionen nu, för min smak. Eller så är jag bara ovan :) ? --Susann Schweden (Diskussion) 17:56, 30. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Det är nog inte direkt fel men jag skulle ta bort det första kommat: "Inför tävlingen brukar hon prata vitt och brett om att hon ska vinna den här gången, men ni vet, hur det slutar."
Det beror nog lite på hur meningsbyggnaden blir på tyska respektive svenska.
Det viktiga är nog att man kommaterar så att läsaren förstår vad som hänger ihop. Blir det en enda gröt får man oftast läsa om ett par gånger. I meningen ovan, tycker jag t.ex. att kommat efter "gången" är det viktiga för att förstå lätt.
mlg Lars diskurs 20:11, 30. Apr. 2013 (MESZ)Beantworten
Hej!
Jag försökte skriva förut, men förbindelsen kraschade. Hoppas det håller nu. Kan du titta med ett komma-öga på rim och reson? Ex 2 och 3 är lika med relativsats men jag valde automatiskt två olika sätt att kommatera (fint ord by the way) hur jag märkte efteråt. Får man välja? mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:25, 1. Mai 2013 (MESZ)Beantworten
Hejsan!
Alla sådana här frågor gör att jag blir tvungen att tänka efter hur man använder svenskan, och det är ju alltid nyttigt. :)
Jag får nog medge att jag slarvar ganska mycket själv när det gäller kommatering, speciellt när jag skriver privat.
Efter att ha tänkt efter (men utan att ha kontrollerat i någon grammatik) så finns det väl tre anledningar till att sätta ut ett komma.
Mellan huvudsats och bisats, för att visa vad som hör ihop.
För att indikera en paus, dvs när man känner att man i tal skulle göra en paus.
Och en variant på paus, när man vill betona något. Denna variant tycker jag att du har använt i rim och reson. Skillnaden mellan ex. 2 och 3 där, är för mig, att du i tredje exemplet betonar ordet "Beslutet". Du trycker på att detta ordet är viktigt och jag tänker mig att meningen stod i text som behandlade just detta beslut.
Visst det finns ett stort mått av valfrihet när det gäller kommatering, utom när det gäller mellan satser, och en möjlighet till personlig stil.
Det enda som jag tycker är viktigt är att man med kommateringen försöker göra texten lättläst, att läsaren förstår vad som hänger ihop och när man skall göra en paus.
mlg Lars diskurs 15:54, 2. Mai 2013 (MESZ)Beantworten
PS. Jag skall försöka tänka på när det är skillnad på tysk och svensk kommatering. DS Lars diskurs 16:23, 2. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

rätt & fel? Bearbeiten

Hej Susann!

Jag är lite osäker på ex. "Det finns ett hotell nu och alldeles bredvid en restaurang." i bredvid. Det finns definitivt inget språkligt fel i meningen, men den låter ändå konstig i mina öron. Det kan tänkas att det beror på att meningen står ensam, så man förstår inte sammanhanget, men det låter som om hotellet plötsligt uppstår ur intet. Jag bytte ut "Det" till "Där", är det ok? Nu betyder ju meningen, att förut låg någon annan byggnad där, men nu ligger där ett hotell.
Roligt fel: De säljer allt mögligt bredvid. (Sie verkaufen nebenbei alles schimmelig.)
Låter som en skum butik. :) (f'låt att jag ler i mjugg)
mlg Lars diskurs 18:50, 9. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

jag skrattar högt! jesses, vad roligt! - jag törs nog medge i mjugg att jag måste fundera på möjligt / mögligt varje gång jag skriver ordet, och detta sedan urtiden och sannolikt även långt in i framtiden, men det här ska vara ett hundöra :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:22, 9. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

bakom lykta dörrar Bearbeiten

Hallo Susann Schweden,
kleine Info: Hier wurde zu deinem Eintrag mitgeteilt, dass das Lemma eine Falschschreibung sei.
Elleff Groom ➜ Коллоквиум 00:14, 11. Mai 2013 (MESZ).Beantworten

Hallo Elleff!
das war richtig, mir ist eine Falschschreibung im Namen gelungen, die Schreibweise im Artikel ist richtig. Jetzt habe ich aufgeräumt und zwei Löschanträge gestellt. Danke für die Info! mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 07:59, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

från/av Bearbeiten

Hejsan!
Språket är en underlig konstruktion.
Förr i tiden, för 50-60 år sedan, trodde man att man kan ta alla ord i ett språk, och sätta ihop dem i rätt ordning, enligt betydelse och grammatik, så får man ett förståeligt språk.
Så såg också språkundervisningen ut, åtminstone i Sverige, man pluggade glosor och grammatik, och så trodde man att man kunde tala ett språk, t.ex. tyska.
Så är det tyvärr inte, språket bestäms ju av talarna, och vad talarna tycker låter naturligt. Då hjälper det inte hur formellt korrekt man än skriver eller talar.

Jag kom att tänka på detta igen (en av mina käpphästar) när jag läste från.
Man säga att en apparat, oftast av mera avancerat och större slag, t.ex. en mätutrustning i ett lab., är från, liksom man kan säga att man skall slå från (alternativt ifrån) strömmen till något. Däremot har vi "kommit överens om" att TV:n är inte från, den är möjligtvis av, frånslagen?, eller så skriver man om det på något vis "har du slagit av TV:n". Det finns ju ingen logik i detta, man skulle ju lika gärna kunna säga att TV:n är från, men av någon anledning har vi valt andra konstruktioner.
Kontrollera mina ändringar, är ab möjligt?, det var det exempel jag kunde hitta i en hast.
mlg Lars diskurs 10:14, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Hej Lars!
Ja, det stämmer, det räcker inte alls att veta vad ett ord betyder, sammanhanget spelar nog en rätt så stor roll. Tack för exemplet. Jag hittade ingenting som passade till adverb när jag googlade. Kan det förresten vara så, att det är samma princip här som i andra fall: vill säga att det är betonad partikel och verbet låter slå från? Kanske finns inte ett adverb från som står helt för sig själv eller åtminstone bara med vara? Kan det finnas en mening: Den är från nu. eller Nu är det från.? På tyska kan man konstruera ett sammanhang, då nun ist er aus + nun ist sie ab är korrekta meningar som man dessutom kan använda i vanligt tal.
Nu när jag har funderat på det, vill jag helst antingen har ett exempel till eller skriva om bedeutung. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 15:26, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten
Rätt + rätt.
I mitt exempel är nog från betonad partikel till verbet slå från.
Den är från nu. kan man säga, t.ex. i följande "dialog": "-Har du slagit av mätutrustningen nu?". "-Ja, den är från nu."
mlg Lars diskurs 15:54, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

dessa svåra pronomen Bearbeiten

Hej igen!
Jag är lite osäker på hur man skall behandla denne och sammanhängande pronomen. Det finns former där som sällan används och som jag tror att även de flesta svenskar är ganska osäkra på.
Jag antar denne egentligen är någon gammal maskulinform men jag är inte säker på detta.
Jag får fundera vidare på detta och titta i någon grammatik.
Jag strök två exempel, man skulle säga "...dess politik" resp. "... och deras jämnåriga".
mlg Lars diskurs 11:01, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Hejsan - hur du såg finns inte ens lämpliga översättningar till de exemplen med genitiv som jag letade upp. Det var mera eftersom jag tyckte att det var roligt att de fanns överhuvudtaget. Formerna verkar vara något nytt som är på gång. Det är lika bra att inte ha med dem :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 15:26, 11. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Övertidsarbete Bearbeiten

Goder afton!
Du jobbar övertid i dag. :)
Ett par frågor:
Står det verkligen förvandla i aska och inte "förvandla till aska" i ref.?
Skulle inte ligga i grus och aska vara bättre form än något ligger i grus och aska?
mlg Lars diskurs 00:08, 12. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

God morron!
Visst har du rätt. Kanske blev det fööör sent. Tack att du har ett vaket öga :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 09:11, 12. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

med jämna och ojämna mellanrum Bearbeiten

Hej Susann!
Jag utvidgade betydelsen i med jämna mellanrum. Ofta används uttrycket i betydelsen då och då, t.ex. "hans besvär återkom med jämna mellanrum". Det betyder ju inte att någon stod med en klocka och kontrollerade att det verkligen var med jämna mellanrum, utan man menar bara att de återkom då och då, det var inte en enstaka gång, eller totalt oregelbundet, utan ganska ofta återkommande.
Ändra gärna min formulering i artikeln.
mlg Lars diskurs 09:37, 17. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Beispiel bei få sitta emellan Bearbeiten

Hallo Susan Schweden, kannst du das zweite Beispiel bei få sitta emellan bitte noch mal anschauen. Ich weiß nicht, ob das heißen soll „Die Familie hat …“ oder „Die Familien haben …“. Liebe Grüße --Seidenkäfer (Diskussion) 12:06, 22. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

erledigt Lars diskurs 12:15, 22. Mai 2013 (MESZ)Beantworten
danke :) Susann --Susann Schweden (Diskussion) 13:21, 22. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Till vänster om dig Bearbeiten

Hej igen!
Hur har du tänkt med exemplet "Till vänster om mig syns en imponerande bild."?
Det är absolut inget språkligt fel, men jag har svårt att förstå sammanhanget. Ett foto av dig, och på fotot ser man också en imponerande bild?
Signaturen "Tacksam för svar" :) alias Lars diskurs 14:59, 23. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

jag tänkte mer på en tv reporter som berättar om ett skådespel. Fyrverkeri, hästparad, kosläpp... Men utan mina tankar är meningen nog lite flertydig, det håller jag med om. Jag ska utöka meningen. Vi får se vilken allmän bild det blir :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 15:17, 23. Mai 2013 (MESZ)Beantworten
Då skulle man nog säga, precis som du förklarar det, "Till vänster om mig syns ett imponerande skådespel." eller "Till vänster om mig utspelas ett imponerande skådespel.". Bild kan man inte använda riktigt så på svenska (men i många andra språk). mlg Lars diskurs 16:18, 23. Mai 2013 (MESZ)Beantworten

Hej Susann!
Jag hoppas komma ifatt dig sedan ifall jag får möjlighet att jobba i lugn och ro. :)
mlg Lars diskurs 10:17, 3. Jun 2013 (MESZ)

jag ska göra mitt yttersta att du har häcken full sen :) mlg Susann
Det tycks som om jag måste avsluta mitt arbete här tack vare user:Baisemain. Lars Gardenius diskurs 09:56, 5. Jun 2013 (MESZ)
För att säga det med Demis Roussos (jätte omtyckt av min mamma) ord:
Goodbye, my Love Goodbye,
Goodbye, auf Wiedersehn,
die Zeit im Sommersonnenschein
mit Dir allein, war schön
Goodbye, my Love Goodbye,
das Glück wird nicht vergehn,
ich bleib Dir treu, bis wir uns einmal wiedersehn. mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 19:50, 5. Jun 2013 (MESZ)

drüber schauen Bearbeiten

Hi Susan Schweden,

nachdem ich meine Wiki-Abschlussprüfung gemacht habe, möchte ich jetzt in das unentdeckte Land vordringen. Bist Du so lieb und schaust ein bißchen auf meine Beiträge. Respeto (Diskussion) 17:53, 4. Sep 2013 (MESZ) Letzte Änderungen

visst - klar. Der amerikan ist fein. Wenn es denn passt, habe ich neben SAO und einer Quelle für die Übersetzung auch gerne Svenska akademiens ordlista dabei, hier wäre das dann
[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »Schweden/Archiv/2013&med=SAOL13&finns=SAOL13 Susann Schweden/Archiv/2013« "amerikan", Seite 17
[1] {{Lit-SA: Svenska Akademiens ordlista|A=13}} "amerikan", Seite 17.
Nicht immer hat es eine Erklärung so wie hier, aber idR gibt es das Wort, wenn es ein einzelnes ist. Dann wird es eben [*] vorneweg. Viel Spaß - vi hörs Susann --Susann Schweden (Diskussion) 18:48, 4. Sep 2013 (MESZ)

Hej! beim Länderverzeichnis habe so gut wie alles gefunden, nur beim Lichtensteiner musste ich dichten. liechtensteiner? (Bewohner von Lichtenstein). Respeto (Diskussion) 17:51, 6. Sep 2013 (MESZ)

landet är Liechtenstein + invånaren = liechtensteinare, gibts bei Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »Schweden/Archiv/2013&med=SAOL13&finns=SAOL13 Susann Schweden/Archiv/2013« schönen Abend // --Susann Schweden (Diskussion) 21:06, 6. Sep 2013 (MESZ)

Hjärtligt tack för lösningen gedanklichen blockadens. Respeto (Diskussion) 07:41, 8. Sep 2013 (MESZ)

schwedische Übersetzung prüfen Bearbeiten

Hallo Susann,

könntest du dir mal das hier anschauen und ggf. sichten? Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 10:26, 6. Sep 2013 (MESZ)

  Erledigt mlg --Susann Schweden (Diskussion) 11:03, 6. Sep 2013 (MESZ)

Wärst du so nett und schaust auch hier noch einmal? Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 13:58, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

  Erledigt mlg --Susann Schweden (Diskussion) 14:22, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Übersetzung Bearbeiten

Hi, Susann Schweden,

eine Frage: kann man in diesem Fall bagare wirklich mit Bäckerin ins Deutsche übersetzen? Oder ist es nicht eher so, dass wie im Deutschen mit der Berufsbezeichnung/Tätigkeitsbeschreibung Bäcker auch ein von einer weiblichen Person ausgeübter Beruf sein kann? Respeto (Diskussion) 15:30, 8. Sep 2013 (MESZ)

Tja, da sind die Schweden etwas anders oder auch weiter. Hier legt man wirklich Wert darauf, dass Ausdrücke 'könsneutral' also geschlechtsneutral sind und in meinem Lexikon stehen Bäcker und Bäckerin friedlich als zwei Übersetzungen für den einen bagare nebeneinander. 'Genusperspektiv' ist hier ein wirkliches Thema. Das gilt auch andersherum: en sjuksköterska ist beileibe nicht immer eine Frau. Auch die Männer, die diesen Beruf erlernt haben, heißen so. Und man macht noch nicht mal solche Verdrehungen wie: die männliche Krankenschwester. Also auf deine Frage die Antwort: Ja, man soll das sogar so übersetzen, weil es im Schwedischen so gemeint ist und so verwendet wird. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 23:05, 8. Sep 2013 (MESZ)
Ursäkta mig! Ich bin nicht auf den Punkt gekommen. Geschlechtsneutrale Ausdrücke müssen in bestimmten Bereichen auch in Deutschland verwendet werden. (Berufsbild Bäcker/in). Wäre dann nicht Bäcker/in eine zweckmäßige Übersetzung? Wie ist es bei tysk. Kann damit auch eine Deutsche gemeint sein? Respeto (Diskussion) 07:36, 9. Sep 2013 (MESZ)
Berufsbezeichnungen muss ich selbst erst einmal nachsehen. Beim Bundeswirtschaftsministerium steht sowohl 'Bäcker/in' als auch Verordnung über die Berufsausbildung 'zum Bäcker/zur Bäckerin'. In w wird ja gerne darauf verwiesen, dass wir Platz haben, und es werden ja auch in den Artikeln alle Abkürzungen ausgeschrieben. Deshalb fände ich es schöner, beide Formen ausgeschrieben aufzunehmen. Deine Idee ist aber nicht falsch und du kannst das natürlich auch so aufnehmen, wenn es dir besser gefällt. Ich habe keine Ahnung, ob das Thema '-in' schon einmal in einem Meinungsbild allgemeinverbindlich geklärt wurde.
Bei 'tysk' gibt es die weibliche Form, 'tyska' so wie es 'svensk' und 'svenska' gibt. Da würde man idR wohl mit tysk nur den Deutschen meinen. Aber in beiden Sprachen kann diese Bezeichnung weiträumig verwendet werden. Wenn ich sagen würde: „die Übersetzung muss aber ein Deutscher machen“, ist damit ja nicht gesagt, dass es ein Mann sein muss. Trotzdem würde ich in ein Wörterbuch für 'tysk' nur die Form 'Deutscher' aufnehmen (und nicht auch noch 'eine Deutsche'). In meinem schwedischen Ordbok steht für 'tysk' (mans-)person från Tyskland. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 09:47, 9. Sep 2013 (MESZ)

Substantivtabelle Bearbeiten

Tack för diskussionen. Ich denke, ich weiss jetzt was ich machen werde. Bestimmt wird Yemand darüber wachen, ob etwas geklärt werden sollte. Ich werde jetzt aber bevor ich weitere Einträge erstelle eine Vorlage für Substantivdeklination basteln. Dazu eine Frage. Hat es einen besonderen Grund warum bei Nominativ Singular Unbestimmt kein Artikel (en/ett) steht? Sollte dort einer stehen? Respeto (Diskussion) 18:12, 9. Sep 2013 (MESZ)

ich verstehe nicht ganz, es gibt das hier, was möchtest du noch kreieren?
Ich dachte, in den schwedischen Tabellen gibt es keine Artikel, kein en, ett, den, det, de. Die fehlen nicht nur bei Nominativ Singular Unbestimmt, oder?. Führ doch bitte deinen Gedankengang etwas länger aus...:) --Susann Schweden (Diskussion) 18:27, 9. Sep 2013 (MESZ)
so wie in blomma mit
{{Schwedisch Substantiv Übersicht|Genus=u}}
Dort muss man/frau die Tabelle nicht mehr manuell ausfüllen, sondern das wird von der Vorlage anhand bestimmter Kriterien erledigt, welche entweder das Wort selbst anbietet (z.B. die Wortendung) oder wenn das nicht reicht mit zusätzlichen Angaben (z.B. kein Plural=ja)
Artikelangabe wie in [4] ausgeführt. Soweit ich es überblicke wird überall bei Grammatikerklärungen der unbestimmte Artikel angegeben. Der/Die Leser/in sollte ihn auch hier wiederfinden. Respeto (Diskussion) 05:54, 10. Sep 2013 (MESZ)
blomma ist klasse. Sag Bescheid, wenn du mit den anderen Deklinationen fertig bist :) wie spannend (und schreib nicht frau oder der/die, wenn es nicht deiner innersten Einstellung entspricht, ich bin nicht radikalfeministisch, ich bin bloß gegen offensichtliche Dummheiten allergisch) --Susann Schweden (Diskussion) 22:08, 10. Sep 2013 (MESZ)
Hi, mit Utrum (Vorlage:Schwedisch Substantiv u) bin ich fertig, wenn Du keine Änderungsvorschläge hast. "En" habe ich jetzt in Klammern gesetzt. Bei Wörtern ohne Plural erscheint kein "en". Neutrum kann noch dauern. Respeto (Diskussion) 16:07, 14. Sep 2013 (MESZ)
hi, das sieht ja gut aus. Also denke ich mich mal langsam da hinein.
bei Endung -a macht es Plural -or, sonst -ar, falls man sich nicht überordnet, was man mit er=ja oder r=ja kann. Stimmt das?
mich verwunderte nämlich ros, bis ich das -a sah, ok, also hingebogene rosor, wie gehabt. Ich fände es gut, wenn auf der Erklärungsseite Vorlage:Schwedisch Substantiv u auch dieses manuelle Überschreiben erläutert wird. Dass sich da also diese Zeile mit allen handeintragbaren Formen als Kopiervorlage wiederfindet (entweder mit Beispiel ros oder ein anderes oder was Generisches): {{Schwedisch Substantiv u|ros|a|Nominativ Singular Unbestimmt=en ros|Genitiv Singular Unbestimmt=ros|Nominativ Singular Bestimmt=rosen|Genitiv Singular Bestimmt=rosens}} Wenn es was Überschriebenes wird, dann muss man alle diese 4 Singular Fälle manuell aufnehmen, richtig?
Könnte ich so auch einen Plural wie böcker zu en bok eintragen? In dem Fall wäre die Reihe der möglichen Überordnungen ja noch länger: 'Nominativ Plural Unbestimmt=böcker.....
geht das auch mit cykel und cyklar (Umstellung)? Und mit 1 rökare und 2 rökare (gleiche Form)? Und man zu mannen (Konsonant verdoppelt)? Oder werden die manuelle Fälle? Dann könnte man die noch oben in der Erklärung aufnehmen.
ginge es vielleicht, die Bildeinbindung wie im deutschen Substantiv zu realisieren? Das ist man doch gewöhnt und so würde es jeder erstmal blind versuchen, der es mal probiert.
|Bild 2=Paddle.jpg|250px|3|rechts das ''Blatt'' des Paddels
alles bitte als positive Anregung verstehen, ich habe schon den dankbaren Part abbekommen, dass ich rumkritteln darf :) tack - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 16:57, 14. Sep 2013 (MESZ)
sorry, das mit dem Bild ist ja so, nur anders dargestellt...--Susann Schweden (Diskussion) 17:12, 14. Sep 2013 (MESZ)
Kurzantwort-->Grundsätzlich können alle Einträge überschrieben werden. Vokaländerungen und Ausfall-e habe ich (noch) nicht eingebaut. Wollte zuerst abwarten, wie Du mit der Vorlage zurecht kommst. Bilder können ganz normal, also wie im Deutschen eingebunden werden. Dies sollte auch mit der Schwedisch Substantiv Übersicht Vorlage funktionieren.Respeto (Diskussion) 18:03, 14. Sep 2013 (MESZ)

Hi! Einleitung. Ich sehe alles grundsätzlich als positive Kritik. Mein Reptiliengehirn wird besonders bei sozialistischer Bevormundung und Pharisäertum aktiviert. Teil 1. Ich versuche jetzt einmal die Vorlage und Dokumentation mit deinen Anregungen zu ergänzen. Bei "Bilder einfügen" habe ich angefangen. Unregelmäßigkeiten werde ich am Ende machen. Beim Ausfall e wäre es von Vorteil, wenn ich genau wüßte was "Substantive, die auf unbetontes -el, -er enden sind." Oder besser, welche Substantive enden auf betontes -el, -er. Gibt es viele davon. Wenn es nur zehn Substanive mit -el, -er Endung gibt, bei denen das e nicht wegfällt, dann braucht dies die Vorlage nicht zu unterscheiden (Plural mit Ausfall e=ja). Ich ändere es dann so, dass das e immer wegfällt und trage diese paar anderen Substantive selber ein. Teil 2. Bei Pons Grammatik kurz & bündig Schwedisch steht zur 1. Deklination: Diese Deklination hat im Plural -or [ur], heute überlicherweise [ər] gesprochen. Bei [5] wird aber eher [ɔr] ausgesprochen. Ich bin ratlos. Schlusswort. Tack för väl samarbeta :-) Respeto (Diskussion) 15:12, 15. Sep 2013 (MESZ)

hi, ich habe mich den ganzen Tag mit js beschäftigt, spannend. Ich möchte gerne besser verstehen, wie du die Vorlage gebastelt hast und was ich noch mit meiner common.js anstellen kann. Es gibt ja keinen Mangel an Tutorien... Zur Aussprache: das ist ein Themenkomplex, zu dem ich aber auch gar nix beitragen kann. Früher hat das Lars übernommen und ich habe daran versucht, die Aussprache zu üben. Ich kann noch nicht mal etwas sprechend, hörend überprüfen, weil ich viel zu unsicher in meiner eigenen deutsch gefärbten Aussprache bin. Und die Zeichen kann ich sowieso nicht alle richtig. Da bist du ganz allein im finstren Wald...
ich werde mal sehen, was ich zu cyckel, nyckel, kameler und co finde. Melde mich dazu wieder. schönen Abend --Susann Schweden (Diskussion) 23:30, 15. Sep 2013 (MESZ)
ich habe mal zwei Stunden mit einem Kreuzworthilfeprogramm Substantive auf -el gesammelt. Bei langweiligen Tätigkeiten kann ich gut denken. Hier das Ergebnis:
es gibt eine Regel, dass unbetonte Vokale am Ende wegfallen. (Dh ja eigentlich, es müsste auch Beispiele für andere Vokale als e geben? Egal.) Man kann dem e nicht ansehen (oft doch, zb idé mit Akzent), ob es unbetont ist: pojke wird pojkar und folie wird folier. Keine der beiden Gruppen ist endlich. Es können immer wieder neue Worte ins Schwedische kommen und Wortkombinationen wie drömpojke oder mjukplastfolie entstehen, bei denen kein Programm erkennen kann, aus welchen Teilen sie bestehen, um dann nachzusehen, wie der Plural ist, um dann..... Fazit: ein Parameter 'e-weg' müsste her, wenn es in der Vorlage umgesetzt werden soll.
by the way, welche Grammatikregel setzt 'Endung Plural r=ja' um? Bei folie passt es ja nicht so, bei schon.
es gibt eine Regel für Substantive mit unbetontem e in
-el --> cyckel, cycklar
-en --> öken, öknar
-er --> syster, systrar
erstere habe ich näher angesehen. Auch hier sieht man es nicht, ob das e unbetont ist. Anders sind zb kamel + kameler oder del + delar. Auch diese Gruppe ist nicht endlich. Neue Worte oder neue Wortkombinationen wie veteranbilreservdelar gibts immer. Fazit: auch hier müsste es ein Parameter sein, den der die Entscheidung treffende Mensch setzt.

Was ich noch zur Vorlage sagen möchte:
Eine Vorlage, die das Risiko birgt, automatisch etwas Falsches zu kreieren, ist nicht gut. Also braucht es eine Menge Parameter.
Wenn die Vorlage so wird und wächst, wie sie jetzt aufgebaut ist, könnte selbst ich nicht alles im Kopf behalten. Ich würde dann gerne eine mit allen Parametern und Defaultvorgabe haben. Sowas:
{{Schwedisch Substantiv u|AAAAAA|x|Endung Plural er=nein|Endung Plural r=nein|Ausfall e=nein|kein Singular=nein|kein Plural=nein}}
Meine Bauchschmerzen bei dem Ganzen sind auch, dass ich zwar die Tabelle in der 'Lesen' Ansicht sehe, sie aber in der 'Bearbeiten' Ansicht nicht bearbeiten kann, ohne dass ich weiß, wie ich die Parameter setzen soll. Stell dir einen netten Menschen vor, der zufällig einen Fehler sieht, den er mal eben korrigieren will. Es sieht paté und als bestimmtes patéen:
Utrum Singular Plural
Unbestimmt Bestimmt Unbestimmt Bestimmt
Nominativ (en) Susann Schweden/Archiv/2013 patéen patéar patéarna
Genitiv Susann Schweden/Archiv/2013s patéens patéars patéarnas
Im Bearbeiten' Modus sieht er: {{Schwedisch Substantiv u|pat|é|Endung Plural er=ja}}





Anwenderfreundlich wäre, wenn das "Programm" die Arbeit macht und der Anwender das Ergebnis bearbeiten darf. Also das im Bearbeitenmodus eine Ansicht wie gehabt entsteht:
{{Schwedisch Substantiv Übersicht
|Nominativ Singular Unbestimmt =paté
|Nominativ Plural Unbestimmt =patéer
|Genitiv Singular Unbestimmt =patés
|Genitiv Plural Unbestimmt =påtéers
|Nominativ Singular Bestimmt=patéen
|Nominativ Plural Bestimmt=patéerna
|Genitiv Singular Bestimmt=patéens
|Genitiv Plural Bestimmt=patéernas
}}
Hier kann man dann einfach ändern :)


sprich ein kleines Programm wäre schon anwenderfreundlicher. Und wenn man eh eines schreibt, was spricht dagegen, alles von da zu holen, wo es mit höchster Wahrscheinlichkeit richtig steht? Im schwedischen wiktionary? Man kann ja vor dem speichern drübersehen, so wie beim Autoedit von Formatierer. So, genug Grammatik - Hundespaziergang. --Susann Schweden (Diskussion) 13:22, 16. Sep 2013 (MESZ)
Hi, ich seh schon ich muss jetzt in die Phase strukturierten Arbeitens wechseln. "folie" gehört zu Endung Plural er=ja. Funktioniert im Moment aber nicht. Deshalb werde ich es in Vorlage:Schwedisch Substantiv u/Test aufnehmen. Dort sollten alle möglichen Fälle aufgelistet sein. Für Vokaländerung wird mir wahrscheinlich nichts Vernüftiges einfallen. Mal sehen wie es die Schweden machen. Bauchschmerzen. Wer die Deklinationstabelle nicht manuell ausfüllen kann, sollte auch keine Vorlagen benutzen. Das wird bei Unregelmäßigkeiten schiefgehen. Im Übrigen kann man ja bei Lexin überprüfen, ob die Deklinationstabelle stimmt. Anwenderfreundlich. Hmm. Es hat nur 8 Felder zum ausfüllen. Hmm. . Respeto (Diskussion) 19:07, 16. Sep 2013 (MESZ)
Anwenderfreundlich. So machen es die Schweden. Für jede Deklinationsmöglichkeit eine eigene Vorlage. [6] Respeto (Diskussion) 06:07, 17. Sep 2013 (MESZ)
god morgon!
Ich denke, ich habe mich nicht gut ausgedrückt. Du schreibst: Wer die Deklinationstabelle nicht manuell ausfüllen kann, sollte auch keine Vorlagen benutzen. Das ist genau das, was ich sage, nur andersherum. Ich sage: Wer eine Deklinationstabelle ausfüllen kann, der muss noch lange nicht in der Lage sein, eine Vorlage dazu richtig ausfüllen zu können. Oder wie ich es oben versucht habe zu erklären: Wer einen Fehler sieht und ihn beheben KANN, weil er Schwedisch kann, der sollte das auch umsetzen KÖNNEN, weil die Bearbeiten-Seite es ihm leicht macht.
Der Benutzer muss die Parameter richtig setzen können, es wird ihm nicht erspart bleiben, die Dokumentation genau zu studieren. Einen Fehler im Eintrag zu beheben ist keine gute Idee. Sollte im Eintrag ein Fehler auftreten, dann hat entweder die Vorlage einen Fehler (und damit alle gleichartigen Einträge, wo der Fehler aber bestehen bleibt) oder die Parameter sind nicht richtig in die Vorlage aufgenommen worden. Sollte jemand einen solchen Fehler bemerken und ihn nicht beheben können, dann muss er jemanden um Hilfe bitten. Wiktionary ist kein Projekt für das Schweigekloster.
Det här är svårt, jag måste fundera ett tag. Återkommer sen.
Hmm. Es hat nur 8 Felder zum ausfüllen. Hmm. das verstehe ich nicht. Es sieht doch gar keine 8 Felder. Guck mal: american. Nix, keine 8 Felder, nur eine Vorlage mit parameter. Oder wo bin ich blind oder verstehe nicht, was du meinst? Nu sag ich: hjälp!
Die Vorlage muss nur 8 Felder ausfüllen, wobei 4 sich nur durch ein s unterscheiden. Der Benutzer muss eigentlich nur auf die richtige Pluralbildung achten. Am Ende wird es weniger wie 10 unregelmäßige Substantive geben, wo der Benutzer zusätzliche Angaben machen muss. Anwenderfreundlicher geht es doch nicht
ok, 'es' ist also das Programm. Das schwedische Regelwerk abzubilden ist tufft. Aber im Grunde weiss ich nicht, wie viele Fälle/Ausnahmen es gibt, deshalb mag ich mich auch nicht auf eine Anzahl festlegen.
Für jede Deklinationsmöglichkeit eine eigene Vorlage: das ist natürlich langweilig, das kann ich auch. Es soll aber eleganter werden.
das mit der Test-seite gefällt mir. Ich dachte auch schon, dass es gut wäre, wenn du in die aktive Vorlage aufnimmst, welche Fälle schon reibungslos funktionieren und dass die anderen im Aufbau sind. Irgendeine Warnung, dass nicht jemand sie benutzt und Falscheinträge kreiert (unwahrscheinlich, dass das geschieht, aber so geht Programmieren: alle Fälle abdecken, auch dumme Anwender), wäre doch ganz gut.
Ich pass schon auf, wenn einem Neuling Fehler unterlaufen
in einem weltweiten Projekt etwas auf den Schultern eines Einzelnen zu plazieren, und zu hoffen (statt zu wissen) dass es gut geht, ist, na ja, tja, gewagt, oder so, eller hur?
meine letzte Idee war nicht die, die Schweden und ihre Art der Darstellung zu kopieren, sondern die Einträge bei ihnen abzuholen: Geh zu schwedisch Eintrag ros, lade in deine Variablen die Fälle, komm zurück und schreib das in unsere Tabelle im deutschen Eintrag ros.
es gibt nichts abzuholen, weil die Vorlagen nicht kompatibel sind und nie kompatibel sein werden.
wenn du das nicht kannst, heißt es nicht, dass es nicht geht. Da steht was. Punkt. An einer Stelle. Die zu definieren ist. Punkt. Zusammengefasst: an einer definierbaren Stelle an einem auffindbaren Ort im Internet gibt es einen string. Den man dann in eine Variable laden kann. Oder wirklich nicht?
mlg --Susann Schweden (Diskussion) 10:20, 17. Sep 2013 (MESZ)
nach Studium der schwedischen Vorlagen ist mir aufgefallen, dass meine Art der Unterscheidung der Deklinationen und Unregelmäßigkeiten teilweise suboptimal ist. Das muss ich noch alles ein bisschen ventilieren. Respeto (Diskussion) 13:05, 17. Sep 2013 (MESZ)
nur zu, mach weiter! Es ist fein, hier mit dir an den schwedischen Einträgen zu basteln. danke. --Susann Schweden (Diskussion) 22:12, 17. Sep 2013 (MESZ)
Hi. — Parameter abholen — Ich nehme meine Behauptung "und nie kompatibel sein wird" teilweise zurück. Einen gemeinsamen Parameter gibt es jetzt. "pluralrot" =bei uns in der Vorlage "Stamm Plural" Respeto (Diskussion) 09:06, 18. Sep 2013 (MESZ)
hi, jetzt habe ich eine ganz verrückte Idee. Wir machen eine eigene Seite im schwedischen wiktionary auf, sagen wir mal export-till-Tyskland. Da gibt es ein Eingabefeld, da kommt das Wort, für das man hier die Formen sucht, rein. Das Programm auf der Seite ruft dann die passende .se Seite mit dem lemma auf, benutzt die vorhandene .se Vorlage und gibt, was die produziert, auf der Seite export-till-Tyskland aus. Da landen die Formen dann in Variablen und stehen zum Abholen bereit. Jetzt braucht es nur noch einen Shuttle: Suchwort nach Schweden und Variablen zurück. Sowas kann ich denken, aber nicht realisieren. Kannst du sowas? --Susann Schweden (Diskussion) 11:43, 18. Sep 2013 (MESZ)
Deine Idee umsetzen kann ich ganz sicher nicht. Ich sehe aber, dass die Idee viel mehr Aufwand (beim Programmieren und beim Benutzer) verursachen wird, als eine eigene deutsche Vorlage zu basteln. Die Vorlage.se erzeugt eine Anzeige am Bildschirm und sonst nichts. Es könnten auch nur bereits in .se angelegte Wörter erfasst werden. Am einfachsten wäre es dann gleich die ganzen Vorlagen nach .de zu kopieren. — Die Parameter "rot" und "Pluralrot" auszulesen könnte grundsätzlich möglich sein.

Substantivformen u / Möglichkeiten Bearbeiten

Falls es eine eigene .de Lösung per Vorlage geben soll, wäre es doch sinnvoll als erstes zu beschließen, ob die Vorlage die schwedischen Grammatikregeln abbilden soll, oder ob sie rein optisch die richtige Buchstabenfolge produzieren soll.
"ob die Vorlage die schwedischen Grammatikregeln abbilden soll, oder ..." das verstehe ich nicht.
Nehmen wir mal an, die schwedische Sprache würde (der Einfachheit halber, da es leichter zu erklären ist) nur drei Pluralendungen kennen: -or, -ar und -er. Wenn ich eine Vorlage mache, die die Grammatik abbildet, hat sie im Prinzip einen Parameter für jede Regel und sieht vielleicht so aus:
{{Schwedisch Substantiv u|bil|Endung Plural or=nein|Endung Plural ar=ja|Endung Plural er=nein}}
Interessiert mich die Grammatik nicht, nur die Buchstabenfolge, trage ich die Buchstaben ein, die der Plural verlangt, es gibt keine Parameter, so sähe die Vorlage vielleicht aus:
{{Schwedisch Substantiv u|bil|ar}}
Für ersteres spricht, ja, was eigentlich? Ausser dass aus -a --> -or wird, der Genitiv ein -s bekommt und der bestimmte Plural -na, gibt es ja nichts, was eine Vorlage kann, alle weiteren Möglichkeiten muss der Mensch per Parameter bestimmen. Und es gibt viele Parameter.
Für letzteres spricht, dass man keine Ahnung von Grammatik haben muss, um eine Wortfolge zu basteln, die dem Eintrag im Lexikon oder bei Lexin entspricht. Da käme die Vorlage dann mit Stamm= Einzahlendung= Pluralendung= besonderepluralform= aus. Das wäre sehr übersichtlich und selbsterklärend. --Susann Schweden (Diskussion) 11:43, 18. Sep 2013 (MESZ)
wir sind zu Zeit soweit, dass nur Stamm Singular, Stamm Plural, und vielleicht Stamm xy in der Vorlage als Parameter angegeben werden müssen. Mir ist nur zur Zeit noch nicht klar, ob ich das alles in eine einzige Vorlage packen kann, oder ob ich die Vorlage aufteilen muss, weil sich zu viele Parameter überschneiden. Manche Wörter haben auch verschiedene Bedeutungen mit unterschiedlichem Deklinationstyp — Sammeln ist gut, ich sehe schon, dass noch nicht alle Möglichkeiten in der VorlagenTestSeite enthalten sind. Respeto (Diskussion) 18:05, 18. Sep 2013 (MESZ)
Unterschiedliche Deklinationstypen ergeben zwei Boxen, denke ich. Untereinander. Wenn damit ein Bedeutungsunterschied einhergeht, wären es sowieso zwei Einträge, so wie im Lexikon. Zu der technischen Seite der Vorlage kann ich (noch) nicht beitragen. (Ich habe gerade gelernt, was html elemente und attribute sind und wie man css eigenschaften einsetzt :) ) --Susann Schweden (Diskussion) 09:29, 19. Sep 2013 (MESZ)

Substantivformen u / Grammatik Bearbeiten

Wir können ja mal sammeln, was es gibt.
bestimmt Form Einzahl
+n
+en
unbestimmt Plural
+nichts (=Neutrum)
-or statt -a
+or
+ar
+er
+r
ggf Wegfall -e-, ggf Vokal+Konsonantveränderung, ggf unregelmäßig (faktum, fakta = Neutrum)
bestimmt Plural
+na
Genitiv
+s
--Susann Schweden (Diskussion) 11:43, 18. Sep 2013 (MESZ)

Hi, jetzt habe ich eine Idee, die deine v. Idee ganz einfach umsetzt und die jeder ohne Grammatikkenntnisse und Parameterkenntnisse anwenden kann. Jeder der einen Eintrag erstellt, für den es bereits einen schwedischen Eintrag gibt, braucht nur die Vorlage.se in den Eintrag.de kopieren und sonst nichts. Wahrscheinlich wird uns Yemand dann die Kavallerie schicken. Respeto (Diskussion) 11:02, 19. Sep 2013 (MESZ)

Hi, im Moment bin ich wieder fertig. Für meine Bedürfnisse reicht es. Wenn zu viele Parameter angegeben werden müssen, dann kann ja immer noch die normale Substantiv Übersicht Tabelle verwendet werden. Ich habe zwar noch einmal alles durchgelesen, bin aber schon betriebsblind. Wenn Du Lust hast, schau bitte noch einmal drüber. Med vänliga hälsningar! Respeto (Diskussion) 16:49, 25. Sep 2013 (MESZ)

hejsan - gerne, wie spannend, sobald ich mich fit und frisch fühle :) hälsningar Susann --Susann Schweden (Diskussion) 20:14, 25. Sep 2013 (MESZ)
ich habe hier rumprobiert. Das mit Plural -r und -er scheint noch nicht so zu funktionieren. --Susann Schweden (Diskussion) 16:39, 26. Sep 2013 (MESZ)
r=ja ist etwas anderes als -r=ja, guck mal genau --Susann Schweden (Diskussion) 22:21, 1. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
Hi, ich habe die Dokumentation und deine Testseite wegen -er, -r korrigiert. Plural er, deren Singular auf Konsonant enden, werden mit Stamm Plural= angepasst. hälsningar från Bayern. Respeto (Diskussion) 06:52, 2. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
hi, dann schließen wir das Projekt doch mal ab. Gut gemacht. Ich habe einen Button auf der Seite Schwedisch eingefügt, dort kann man die neue Vorlage benutzen. Ich habe es gerade mit våg ausprobiert. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 11:38, 2. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
då så skål! Respeto (Diskussion) 13:01, 2. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Inhaltsverzeichnis Bearbeiten

Hallo Susann,

In der Kategorie:Redewendung (Schwedisch) ist mir aufgefallen, dass das lateinische TOC verwendet wird. Wäre es nicht besser, für das Schwedische ein eigenes Inhaltsverzeichnis anzugeben, da das Alphabet noch andere Buchstaben aufweist? Vielleicht kannst du oder Respeto eine Vorlage kreieren und in die schwedischen Kats einbauen? Beispiele dafür findet man in der Kategorie:Wiktionary:TOC.

--Betterknower (Diskussion) 23:58, 9. Sep 2013 (MESZ)

Ja, eine schwedische Reihenfolge wäre natürlich angebracht. Respeto hat es angefangen soweit ist es gediehen, Å fehlt aber noch. --Susann Schweden (Diskussion) 22:03, 11. Sep 2013 (MESZ)
Hi, ich habe gerade bemerkt, dass mit Firefox das Å viel besser zu erkennen ist. Mit Opera (dort kann man eine schwedische Rechtschreibkorrektur installieren) schaut der Kringel des Å (nach dem Z) sehr verschwommen aus. Respeto (Diskussion) 07:20, 12. Sep 2013 (MESZ)
Ich habe auch firefox und sehe den Kringel auf dem A nach 'Inhaltsverzeichnis' in der Leiste vom TOC so gut wie gar nicht. Den auf dem A als Überschrift zu den Beiträgen sehe ich besser und ganz deutlich ist er über dem a in åka dit. Wenn man die Vorlage TOC Schwedisch bearbeitet, ist das Å auch gut zu sehen. Kann das auch mit der Schrifttype zu tun haben? Gibt es die Möglichkeit in der Darstellungsdefinition auch eine andere Schrift zu wählen? Könntest du vielleicht mal versuchen, ich kann soetwas nicht :( mlg --Susann Schweden (Diskussion) 10:32, 12. Sep 2013 (MESZ)
Schrifttype. Ich denke es liegt auch an den Firefox Einstellungen. EXTRAS - EINSTELLUNGEN - INHALT - Erweitert. —— Wähle dort bei Sans Serif "Georgia" aus. Respeto (Diskussion) 13:51, 12. Sep 2013 (MESZ)
perfektes Å mit Georgia statt Arial --Susann Schweden (Diskussion) 14:42, 12. Sep 2013 (MESZ)

pö om pö Bearbeiten

Hallo Susann Schweden, könntest du dir mal die schwedische Übersetzung bei peu à peu ansehen (peu om peu – steht dort)? Ist das evenuell eine alternative Schreibweise oder falsch? Liebe Grüße --Seidenkäfer (Diskussion) 12:48, 5. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

eine selten verwendete alternative Schreibweise, aber da Lars es schrieb, lasse ich es mal drin, er hätte nichts geschrieben, was nicht auch machbar ist. Danke fürs Aufpassen :) mlg --Susann Schweden (Diskussion) 12:58, 5. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
Dank fürs Aufpassen zurück, hätt ich doch glatt diese Inseln umgesiedelt. --Seidenkäfer (Diskussion) 19:07, 5. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

schwedische Sprichwörter Bearbeiten

Liebe Susann Schweden, ich kann es gar nicht fassen, dass hier nur genau 2!!! schwedische Sprichwörter erfasst sind [7]. Du bist doch so ein Profi, bei den Übersetzungen lese ich hier zum Beispiel: alla goda ting är tre (aller guten Dinge sind drei) oder gammal kärlek rostar inte (alte Liebe rostet nicht) – nur so als Tipp, falls dir mal die Ideen für neue Einträge ausgehen sollten. Liebe Grüße--Seidenkäfer (Diskussion) 20:36, 9. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

tack, ja, der Grund liegt darin, dass die Sprichwörter nett zu wissen sind, die Redewendungen aber im Alltag in der gesprochenen Sprache gar nicht wegzudenken sind. Den Hintergrund mancher Merkwürdigkeiten herauszufinden ist spannend wie das Lösen von Kreuzworträtseln und hilft mir, mein Schwedisch laufend zu verbessern. Ich bin ja nicht nur und bara altruistisch veranlagt, ich hab schon auch was von meiner Arbeit :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 21:49, 9. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Design Vorlage Substantiv Bearbeiten

Hi, meine Lernkurve ist noch in der ansteigenden Phase. Wie in [förled], [våg] zu sehen, wird das grammatikalische Geschlecht in der Vorlage angegeben. Das macht Sinn, weil manche/viele? Wörter Utrum und Neutrum sind (mit/ohne unterschiedlicher Bedeutung). Was meinst Du dazu? Bevor ich mit der Neutrum-Vorlage beginne, studiere ich erst die englischen Vorlagen für schwedische Einträge. l. Grüße. Respeto (Diskussion) 13:28, 13. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

hi, wenn du damit meinst, ob ich es sinnig finde, (anstatt alles in eine einzige Vorlage zu tun) eine separate Vorlage für neutrum Substantive zu haben, ja das fände ich sehr gut. Ja, es gibt Wörter, die mit + ohne Bedeutungswechsel en oder ett sein können. Wieviele? Jag har inte den minsta aning :) Dann man frohes Schaffen mlg --Susann Schweden (Diskussion) 17:28, 13. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
Utrum, Neutrum wird in der Deklinationstabelle angezeigt (da wo jetzt Kasus steht), siehe auch bog. Respeto (Diskussion) 05:04, 14. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
oj, wie genau man doch beschreiben und wie genau man doch hinsehen sollte... Ja, jetzt habe ich es gesehen. Du meinst das Wort 'Kasus' gegen das Wort 'Utrum' bzw 'Neutrum' auszutauschen. Ist genauso gut. Kasus als Spaltenüberschrift macht Sinn, 'Utrum' als Info macht Sinn. Mach wie du möchtest, ja, falls es nicht eine allgemeine Regel gibt, dass Deklinationstabellen so auszusehen haben, dass da Kasus steht ( und die 'Dänen' sich nur vorbeigeschummelt haben ). die kurze dänische Version hat nix, norwegisch hat nix, isländisch hat Kasus. --Susann Schweden (Diskussion) 10:58, 14. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
kol zeigt den Zweck der Weiterentwicklung der skandinavischen Vorlagen. Respeto (Diskussion) 09:34, 15. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
das sieht sehr gut aus, optisch und inhaltlich. Kohle ist ein gutes Beispiel, weil die Bedeutung aller drei auf dem gleichen Hintergrund beruht und alle drei ett sind. Was mir noch einfiel: im Deutschen werden (sollte so sein) bei etymologisch verschiedenem Hintergrund zb Muff 2 Einträge angelegt. Bei verschiedenem Geschlecht wird die Trennung wohl in der Praxis noch gewissenhafter durchgezogen, siehe Band. Das würde ja auch mit einem entsprechenden schwedischen Substantiv geschehen, nicht? Also überwiegend hat ein Beitrag seine eine zugehörige Deklinationstabelle. Was wäre mit nyhet? Da sind einerseits alle Formen zu Nachricht unter der Bedeutung [1] und andererseits hat der Plural die Bedeutung [2] Nachrichtensendung in TV und Radio. Käme da ein Kasten mit nur Plural?
Ach ja, wenn es nur eine Bedeutung gibt, sollte im Kasten nicht [1] utrum stehen. Ich finde, es hat auch keinen Mehrwert, wenn alle drei Bedeutungen die gleiche Deklination haben, dann in die Tabelle [1–3] utrum zu schreiben. Die Unterscheidungen mit [..] also nur, wenn es was zu unterscheiden gibt.--Susann Schweden (Diskussion) 10:14, 15. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
Maßstab ist die Übersichtlichkeit. Ansonsten liegt es in der Hand författares, ob mehrere Abschnitte angelegt werden. Bei "nyhet" würde ich, aus dem Bauch heraus geschrieben, keinen zweiten Kasten anlegen, wenn es auch einen Plural von "Nachricht" gibt (also zählbar), also "Nachrichten", ohne dass damit nur die Nachrichtensendung gemeint ist. — [1-3] Utrum steht nur dort, wenn es separat in die Vorlage eingetragen wird. Ohne Angabe (Grundeinstellung) steht nur Utrum dort. Ich würde nicht [1-3] Utrum oder [1] Utrum eintragen. Respeto (Diskussion) 11:08, 15. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
bra--Susann Schweden (Diskussion) 11:11, 16. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Substantivtabelle für Neutrum Bearbeiten

Hi, ich bin wieder soweit. Vorlage:Schwedisch Substantiv n ist für die erste Durchsicht bereit. Ich denke, es müsste etwas einfacher sein. Eine Test-/Beispielseite habe ich nicht gemacht. Ich werde aber, irgendeinmal die "Wartungsseite" erstellen. Dort ist im einzelnen erläutert, wie die Vorlage funktioniert. Bevor ich lange suche: Hast du ein Substantiv-Beispiel mit zwei möglichen Pluralformen? Respeto (Diskussion) 18:11, 17. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

schön, meinst du so was, vielleicht: fönster --> fönstren eller fönstrena; huvud --> nix oder huvuden, plural bestämd huvudena. Zum Wochenende habe ich spätestens Zeit, bin schon gespannt. --Susann Schweden (Diskussion) 18:26, 17. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
so wie fönster, Danke. Respeto (Diskussion) 06:04, 18. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Hi, bei sovrum habe ich festgestellt, dass mich die Eingabe von so langen Erweiterungen wie Nominativ Plural Bestimmt, langsam zu nerven beginnt. Ich könnte alles umändern, so dass nur Plural Bestimmt, Pl-Best, pl-best oder ähnliches angegeben werden müsste? Was meinst Du dazu? Respeto (Diskussion) 07:47, 21. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Genitiv Singular Bestimmt hat ein m zu wenig.
Geht es, dass es zwei Möglichkeiten gibt? Die bisherige lange, damit man es verständlich hat, im Zusammenhang sieht, was man tut, die gesamte Tabelle kopieren kann (was ich mache, indem ich bei w Schwedisch auf neues Substantiv drücke) und dann ausfüllt, was man braucht. Und eine kurze, die dann ganz kurz ist und ohne Striche und klein-groß, würde ich sagen, nsb und nsba zum Beispiel, gerne ein Abkürzungssystem, was für alle Abkürzungen klappt, damit man das System begreifen muss, statt alle Abkürzungen auswendig zu lernen. Das können dann all diejenigen verwenden, die sich in der Materie gut auskennen.
Wie ist das mit der Programmierung, wenn da subst pagename steht, wird es ja beim Speichern durch den Namen ersetzt. Ginge das auch mit nsb --> Nominativ Singular Bestimmt? Aber das klappt ja auch nur auf einer neuen Seite und nicht, wenn man auf einer bestehenden einen schwedischen Beitrag anhängt. Das ist so, oder? --Susann Schweden (Diskussion) 09:11, 21. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
es ist je schon kompliziert genug (für mich), alles in eine Vorlage zu packen. Ich dachte nur, die Angabe Nominativ könnte man sich sparen, weil es für den Genitiv keine Angaben braucht (wird von der Vorlage automatisch bestimmt). Aber das Beispiel "sovrum" lässt mich wieder von meiner Idee abrücken. Wenn ich mir schon nicht merken kann, ob |Stamm Singular= oder |Nominativ Singular Bestimmt eingetragen werden muss, sollte jede weitere Ausweitung des Programmiercodes vermieden werden. — subst pagename ersetzt etwas durch das Lemma des Eintrags. Ob im Quelltext das Lemma steht oder pagename hat auf das Ergebnis der Anzeige keine Auswirkung. Respeto (Diskussion) 14:02, 21. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
du hast doch knopjes, das sind doch die Knöpfe im Editierfenster. Leg doch zwei neue an für deine langen Schreibarbeiten. Fiel mir gerade so ein. --Susann Schweden (Diskussion) 14:25, 24. Okt. 2013 (MESZ) Du kannst auch gerne meine common.js kopieren, die hat auch welche und Formatierers checkpage und autoedit --Susann Schweden (Diskussion) 14:35, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
ich bin dabei {{Schwedisch_Substantiv_n}} zu sichten und auszuprobieren. Für Unregelmäßigkeiten kann ich dir ett hus, ett kex anbieten. --Susann Schweden (Diskussion) 14:35, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
ich habe gerade bi angelegt und kriege nicht hin, dass es biet mit e heißt. Ich wollte es in den Stamm Singular schreiben, aber was immer ich dort hineinschreibe, hat auf die Tabelle keinen Einfluss. --Susann Schweden (Diskussion) 16:18, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten
in diesem Fall funktioniert |Stamm Singular nicht, da die Abfrage, ob der letzte Buchstabe ein Vokal ist, bevorrechtigt behandelt wird. Respeto (Diskussion) 17:54, 24. Okt. 2013 (MESZ)Beantworten

Design Vorlage Adjektiv Bearbeiten

Hallo, Susann Schweden,

ich habe mir eben den Eintrag abrupt mit einem mobilen Gerät angesehen ([[8]]) und habe Bedenken, was die Schriftgröße anbelangt. Die Vorlage:Schwedisch Adjektiv stellt aus meiner Sicht die Adjektivformen zu klein dar, als dass man sie gut lesen könnte. Aus gutem Grund wird hier vermieden, kleinere Schriften zu verwenden und ich habe es zumindest im deutschen Wikt noch nicht gesehen. Kannst du das einmal durchchecken und eventuell etwas ändern?

LG -Betterknower (Diskussion) 18:34, 28. Okt. 2013 (MEZ)Beantworten

da hast du völlig recht. Mobile Teile sind ja die Zukunft und Handy wird wohl Standardanwendung werden. Also keine kleinere Schrift. Ich kümmere mich drum, so gut ich kann - pass weiter auf , mlg --Susann Schweden (Diskussion) 21:03, 28. Okt. 2013 (MEZ)Beantworten

Großbritannien, Vereinigtes Königreich … Bearbeiten

Hallo Susann Schweden,
die Übersetzung Storbritannien, die du vor einiger Zeit aus dem Eintrag Vereinigtes Königreich entfernt hattest, wurde nun wieder eingefügt. Im (ohnehin verbesserungsfähigen) Eintrag Storbritannien ist aber als Bedeutung u. a. ‚Vereinigtes Königreich‘ angegeben. Wenn die Übersetzung nicht richtig ist, ist die Angabe in dem schwedischen Eintrag es wohl auch nicht. Kannst du dich dieser Sache annehmen?
Viele Grüße Elleff Groom ⁓ ☞ Коллоквиум 19:31, 11. Nov. 2013 (MEZ)Beantworten

hi, das war etwas umfangreicher, als ich dachte, aber nun ist es wohl ok. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 10:51, 13. Nov. 2013 (MEZ)Beantworten
Danke für deine Mühen! Elleff Groom ⁓ ☞ Коллоквиум 20:08, 13. Nov. 2013 (MEZ)Beantworten

unverschämt Bearbeiten

Hallo Susann Schweden, da Du gerade online zu seien scheinst, würde ich Dich gerne bitten, wenn ich Dich nicht bei wichtigeren Dingen störe, Dir einmal „unverschämt“ anzusehen, sobald Du Zeit hast. Ich habe eine große Anzahl an Änderungen vorgenommen und wüsste ganz gerne, ob da Fehler von mir eingebaut wurden (,damit ich sie in Zukunft vermeiden kann). Schreibe bitte die Kritikpunkte auf meiner Seite. Vielen Dank im voraus. MfG :-) --LinPaling 14:45, 14. Nov. 2013 (MEZ)Beantworten

schwedische Übersetzung prüfen Bearbeiten

Hallo Susann,

kannst du mal diese Änderung überprüfen? Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 23:30, 7. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Joo, ich glaube beide kommunikation- und transport- sind ok und sollten nebeneinander einen Platz finden. So habe ich das mal umgesetzt. Danke fürs Hinschauen :) --Susann Schweden (Diskussion) 21:31, 9. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Formatierung im Abschnitt Herkunft Bearbeiten

Kopie aus Diskussion:lögn och förbannad dikt

hi 80, der du noch immer keine Diskussionsseite hast, aber zu Diskussionen Anlass gibst. Ich werde in Zukunft nichts mehr kommentieren, was du änderst. Du solltest es mir leichter machen und auch höflicher sein und zb deine Beiträge unterschreiben. Na ja, natürlich nur, wenn es dich überhaupt interessiert, was ich sage. Bisher fühlte ich mich aus Höflichkeit ermahnt auf deine Änderungen zu reagieren. Ach, ein letztes Mal also hier auf der Lemmaseite.
Ich habe mal länger darüber nachgedacht, ob ich auch ein einzelnes Wort in die kursiv Tüttelchen setzen sollte, wenn ich im Passus Herkunft über einen Bestandteil des Lemmas schreibe. Ich habe mich dann, wie du ja siehst, dagegen entschieden. Ich setze nur das Lemma in seiner Gesamtheit ins Kursive. Ich weiß aber nicht mehr, wer mir das damals mal oder auch warum oder mit welcher Begründung näher gebracht hat. Ich erinnere mich nur, dass es mal Thema war und dann so ausging, wie ich es heute praktizieren. Ist deine Änderung in dieser Sache irgendwie belegbar? Wie du weißt, halte ich mich ja gerne an Regeln :) --Susann Schweden (Diskussion) 20:36, 3. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Hej Susann, jetzt bist du verärgert und ich versuche zu verstehen weshalb. Mir steht doch immer eine Diskussionsseite zur Verfügung, die du hättest nutzen können (aber anscheinend nicht willst?). Wenn du mir geschrieben hättest, wie ich was für dich leichter machen könnte, wäre es mir auch leichter gewesen, es dir leichter zu machen... - Unhöflich? Eine fehlende Nummernfolge („Unterschrift“) mit Desinteresse gleichzusetzen, finde ich ziemlich weit hergeholt. Aber du bist verärgert und deshalb Schwamm drüber. (Wenn ich nicht an Antworten interessiert wäre, würde ich nicht schreiben.) Ob da nun eine Nummer hinter meinen Anmerkungen oder Fragen steht, ist doch im Grunde egal. Die IP-Adresse ist ja ersichtlich, in der Versionsgeschichte und den Letzten Änderungen. Ich bin also „erreichbar“ und „ansprechbar“. Aber fein, wenn du es so willst und ansonsten als Unhöflichkeit auslegst, bekommst du diesmal diese Nummernfolge angezeigt.
Wie ich das letzte Mal schon geschrieben habe, orientiere ich mich an dem, was ich auf den Hilfeseiten lese und an dem, was ich zum Großteil hier beobachte. (Es ist also ein Abgleich zwischen formell vorgegebener und tatsächlich praktizierter Regelung,) Und meinen Beobachtungen nach weichen deine Einträge - nur von der Formatierung her! - doch zum Teil stark von der Formatierung anderer Einträge ab. Auf der Hilfe:Herkunft-Seite steht, dass nur die Bedeutungen in Anführungszeichen gesetzt werden sollen. Laut der Seite ist die Kursivsetzung zwar nur bei alten Sprachen/Sprachstufen anzuwenden, doch dies widerspricht der hier üblichen Praxis. Ich gebe dir ein paar Beispiele mithilfe von Spezial:Zufällige_Seite:
  1. Frühstückstisch (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  2. adrett (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  3. überanstrengen (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  4. aurescere (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  5. abatysa (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  6. tukumbi (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  7. olcha (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  8. yorkshire-terrier (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  9. motýl (nicht in Anführungszeichen, kursiv),
  10. chatteur (nicht in Anführungszeichen, kursiv)...usw. usf.
Wenn du dich durch die zufälligen Einträge klickst, wirst du auch bemerken, dass es praktisch keinen Eintrag gibt, der Referenzen im Passus Bedeutung angibt. Diese stehen so gut wie immer unter Referenzen.
Wer dir am Anfang was empfohlen hat, weiß ich natürlich nicht. Mir scheint aber, dass die Empfehlungen überholt zu sein scheinen, weil der Großteil aller anderen Einträge die Formatierung anders handhabt, was ja wiederum nichts anderes bedeutet, dass diese Empfehlungen nicht die gängige Praxis widerspiegeln.
Da es mir fern liegt, dich zu verärgern, werde ich hier nichts mehr editieren...auch keine Rechtschreib- oder Interpunktionsfehler ausbügeln (oder andere Fehler wie im Übersetzungsabschnitt in i samma division), sondern nur noch lesen. :-( 80.135.26.164 14:53, 4. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten
wie schön, dass du so sensibel bist. Ja, ich bin verstimmt. Es ist dir bestimmt klar, dass ich auf Diskussionsseiten von IPs nichts schreibe. Morgen gibt es ja die nächste, keine Kontinuität, nichts aufzubauen + nachzulesen. Flüchtig. Aber danke für die Signierung des Beitrags, das weiß ich zu schätzen.
ja, ich habe auch mal geschaut und kann nur bestätigen, was du über Herkunft sagst: keine Anführungszeichen aber kursiv, ist die Regel. Da habe ich mich wohl von 1-2 Verbesserungen am Anfang fehlleiten lassen. Also werde ich in Zukunft auf Anführungszeichen verzichten.
zu den Referenzen bei den Bedeutungen: da finde ich es nicht wichtig, wie andere es machen (bei de Lemmas), weil es sich hier um Redewendungen in einer Fremdsprache handelt und ich hier den Standard setze. Gibt halt nicht so viele andre. Wenn du an der Gestaltung dieses Standards teil haben möchtest - gerne :) herzlichst eingeladen. Redewendungen haben die Eigenart, nicht mit einer Übersetzung klar zu kommen. Es kann auch sein, das die Bedeutung manchmal diametral verschieden ist, sprich ein Ausdruck kann sowohl höchstes Lob als auch Verriss ausdrücken. Manches ist älter und zb freundlicher, manches dann neueren Datums und dann negativ in all seiner Konnotation. Wenn ich verschiedene Übersetzungsmöglichkeiten notiere, ist es mir in erster Linie für mich selbst wichtig, zu notieren, woher welche Ausprägung des Verständnisses dieser Wendung kommt. Ansonsten verheddere ich mich. Was für mich ok ist, kann ja für andere nicht falsch sein. Wenn wir also nicht ja - ja - yes übersetzen, sondern einen idiomatischen Ausdruck, finde ich meine Art und Weise besser und denke, sie sollte für solche Fälle Standard werden. Also ja, ich spiegele nicht gängige Praxis wider, ich habe Bock sie zu gestalten.
vi hörs, eller hur :) Ceterum censeo leg dir eine Diskussionsseite zu - mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 21:00, 4. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten
ich hatte dann doch noch einmal das Bedürfnis, das Thema Formatierung im Abschnitt Herkunft zu untersuchen und das Ergebnis hier festzuhalten.
Aus leva herrans glada dagar kommen die Beispiele, die ich jeweils unter a. notiert habe. Unter b. ... kommt dann, was ich sonst noch gefunden habe.
1. a. das Lemma schreibe ich kursiv --> leva herrans glada dagar
b. im Beispieleintrag Ketzer der Hilfe:Herkunft und in anderen Einträgen ist das auch so und das scheint auch keiner anders zu sehen
2. a. längere fremdsprachliche Phrasen schreibe ich (bisher und werde das zukünftig ändern) in Anführungsstrichen --> „herrans dag“
b. in Hilfe:Herkunft steht: ...bietet es sich an, Vorformen oder Wörter aus anderen Sprachen kursiv zu schreiben...
c. im Beispieleintrag Staat der Hilfe:Herkunft ist die fremdsprachliche Phrase kursiv --> ars bene regendi multitudinem
3. a. ein einzelnes fremdsprachliches Wort schreibe ich (bisher und werde das zukünftig ändern) in der ü-Vorlage und in Anführungsstrichen --> „herr → sv
b. in Hilfe:Herkunft steht: ...bietet es sich an, Vorformen oder Wörter aus anderen Sprachen kursiv zu schreiben...
c. im Beispieleintrag Urte der Hilfe:Herkunft ist das fremdsprachliche Wort in der ü-Vorlage und kursiv --> Urtė → lt
d. im Meinungsbild ist ü-Vorlage und nicht-kursiv beschlossen worden --> lympha → la
4. a. die deutsche Übersetzung schreibe ich mit oder ohne link in Anführungsstrichen oder in Klammern --> „Herr“ --> beziehungsweise --> „Tag des Herren“ beziehungsweise --> (Frohe Ostern!)
b. in Hilfe:Herkunft steht: ...in Anführungszeichen oder in Klammern... ‚xyz‘ oder „xyz“...
c. in den Beispieleinträgen orignal + δισμύριοι der Hilfe:Herkunft ist die Übersetzung in Anführungszeichen --> „Hirsch“ + „zweimal“
d. im Beispieleintrag Urte der Hilfe:Herkunft ist die Übersetzung in einfachen Anführungszeichen -->‚das Gewordene, das Vergangene‘
e. im Beispieleintrag Pazifischer Ozean der Hilfe:Herkunft ist das ins Deutsche übersetzte Wort kursiv --> Stilles Meer
f. im Beispieleintrag Ketzer der Hilfe:Herkunft ist die Übersetzung in Klammern -- (rein)
Ich würde mal sagen (1)Lemma und alles (2)Nicht-Deutsche kursiv, (3)fremdsprachliche Wörter in der ü-Vorlage und (4)deutsche Übersetzungen verlinkt, so es denn möglich und sinnvoll ist, scheint Konsens zu sein. Bei (4)Übersetzungen besteht gewisse Wahlfreiheit in der Frage, welches Format man verwendet.
Offen ist die Frage, ob das Meinungsbild, das sich nicht explizit für das kursive fremdsprachliche Wort in der ü-Vorlage ausgesprochen hat, das nur nicht tat, weil diese Alternative nicht wählbar war. In der Praxis sieht man diese Variante nämlich wirklich häufig und implizit sagt das ja auch der Hinweis in der Hilfe 'Wörter aus anderen Sprachen kursiv zu schreiben'. So wird es dann also in Zukunft aussehen. --Susann Schweden (Diskussion) 18:50, 10. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Referenzen Bearbeiten

Hallo Susann,

vielen Dank, dass du jetzt schwedische Einträge überarbeitest und ergänzt. Kleiner Hinweis zu mar: fremdsprachige Wiktionarys zählen bei uns normalerweise nicht als Referenz, da der Eintrag dort meist auch unbelegt ist. Ich weiß, dass das blöd ist, wenn man anderweitig keine Referenzen findet. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 22:57, 10. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

genau so! Ich habe nichts anderes gefunden. Ich weiß, dass die anderen w´s nicht gelten, aber hier, wo ich gar nichts hatte, habe ich es halt genommen, um zu belegen, dass es das Lemma überhaupt gibt. Es ist vorläufig ein Platzhalter für: 'mich gibt´s aber wirklich im echten Leben', zum Beispiel könnte das auf einem Zettel irgendwo in Fängerfors stehen. Also ich persönlich weiß natürlich, dass es diese Abkürzung gibt, und ich weiß, dass mein Wissen nicht reicht. Ich muss es beweisen und belegen können. Kann ich gerade nicht besser, aber ich bin andererseits ganz und gar nicht bereit, den Eintrag deshalb zum Löschen vorzuschlagen :) Ich würde es gerne erst mal vorläufig so stehen lassen. trevlig kväll :) --Susann Schweden (Diskussion) 23:18, 10. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten
  Erledigt so, nun ist es fertig --Susann Schweden (Diskussion) 11:22, 11. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Hinweis Bearbeiten

Hi. Dein Beispiel in Amerikas Förenta Stater stimmt nicht mit der Schreibweise des Seitennamens überein. Ich weiß auch nicht, ob diese Schreibweise (alles großgeschrieben) korrekt ist. Korrekt im Sinne von: Es handelt sich um eine gültige Schreibweise des Namens. Hjärtliga hälsningar! Respeto (Diskussion) 17:24, 17. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

hi, ja, Recht hast du, ich habe einfach automatisch so drauflos geschrieben. Nun bringe ich etwas Ordnung da rein. Tack :) mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 17:50, 17. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

karolinsk Bearbeiten

Hallo Susann,

wärst du so nett und schaust dir den neuen schwedischen Eintrag karolinsk an? Der müsste dringend überarbeitet werden. Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 11:31, 18. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

hi, das war eine unerwartete und spannende Geschichtslektion :) mlg --Susann Schweden (Diskussion) 18:21, 18. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten

Vielen Dank! Der Eintrag sieht jetzt perfekt aus. :) Schöne Grüße --Yoursmile (Diskussion) 19:38, 18. Dez. 2013 (MEZ)Beantworten
Zurück zur Benutzerseite von „Susann Schweden/Archiv/2013“.