oanständig (Schwedisch) Bearbeiten

Adjektiv Bearbeiten

Adjektivdeklination Positiv Komparativ Superlativ
attributiv
unbestimmt
Singular
Utrum oanständig oanständigare
Neutrum oanständigt
bestimmt
Singular
Maskulinum oanständige oanständigaste
alle Formen oanständiga oanständigaste
Plural oanständiga oanständigaste
prädikativ
Singular Utrum oanständig oanständigare oanständigast
Neutrum oanständigt
Plural oanständiga
 
alternative Steigerung oanständig mer oanständig mest oanständig
adverbialer Gebrauch oanständigt

Worttrennung:

oan·stän·dig, Komparativ: oan·stän·di·ga·re, Superlativ: oan·stän·di·gast

Aussprache:

IPA: []
Hörbeispiele:

Bedeutungen:

[1] nicht den Sitten und Normen entsprechend; nicht anständig; unanständig

Herkunft:

Kompositum, zusammengesetzt aus -o (un-) und anständig → sv (anständig)

Sinnverwandte Wörter:

[1] anstötlig, frivol, fräck, liderlig, obscen, omoralisk, osedlig, otillbörlig, skamlig, snuskig

Gegenwörter:

[1] anständig

Oberbegriffe:

[1] moral, etik

Beispiele:

[1] Filmen är en oanständig historia om en lottovinst och massor av sex.
Der Film ist eine unanständige Geschichte über einen Lottogewinn und massenhaft Sex.
[1] Oanständig flicka!
Schamloses Mädchen!
[1] Det var oanständigt höga priser.
Das waren unanständig hohe Preise.
Das waren obzön hohe Preise.

Charakteristische Wortkombinationen:

[1] oanständiga historier

Wortbildungen:

oanständighet

Übersetzungen Bearbeiten

[*] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »oanständig«, Seite 631
[1] Lexin „oanständig
[1] dict.cc Schwedisch-Deutsch, Stichwort: „oanständig
[1] Uni Leipzig: Wortschatz-Portaloanständig