namn

namn (Schwedisch)

Substantiv, n

Neutrum	Singular		Plural
	unbestimmt	bestimmt	unbestimmt	bestimmt
Nominativ	(ett) namn	namnet	namn	namnen
Genitiv	namns	namnets	namns	namnens

Worttrennung:

namn, Plural: namn

Aussprache:

IPA: [namn]

Hörbeispiele:  namn ^(Info)

Bedeutungen:

[1] Bezeichnung für eine Person; Name

Unterbegriffe:

[1] andranamn, användarnamn, artistnamn, artnamn, bolagsnamn, dopnamn, dubbelnamn, efternamn, egennamn, familjenamn, filnamn, firmanamn, flicknamn, företagsnamn, förnamn, kvinnonamn, landsnamn, mansnamn, mellannamn, ortnamn, pojknamn, produktnamn, släktnamn, smeknamn, soldatnamn, tilltalsnamn, täcknamn, växtnamn, öknamn

Beispiele:

[1] Mitt namn är Maria. Jag är från Österrike.

Mein Name ist Maria. Ich bin aus Österreich.

Wortbildungen:

namnge, namnlik, namnlikhet

Übersetzungen

 [1] Bezeichnung für eine Person; Name

Dänisch: navn → da n Deutsch: Name m Englisch: name → en Norwegisch: navn → nb n

Referenzen und weiterführende Informationen:

[1] Schwedischer Wikipedia-Artikel „namn“

[1] Svenska Akademiens Ordbok „namn“

[1] Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0 , Stichwort »namn«, Seite 603

[1] Lexin „namn“

[1] dict.cc Schwedisch-Deutsch, Stichwort: „namn“