Benutzerin Diskussion:Susann Schweden/Archiv/2011

Archiv Diese Seite ist ein Archiv abgeschlossener Diskussionen. Ihr Inhalt sollte daher nicht mehr verändert werden. Benutze bitte die aktuelle Diskussionsseite, auch um eine archivierte Diskussion weiterzuführen.
Um einen Abschnitt dieser Seite zu verlinken, klicke im Inhaltsverzeichnis auf den Abschnitt und kopiere dann Seitenname und Abschnittsüberschrift aus der Adresszeile deines Browsers, beispielsweise
[[Benutzerin Diskussion:Susann Schweden/Archiv/2011#Abschnittsüberschrift]]
oder als „externer“ WikiLink
[http://de.wiktionary.org/wiki/Benutzerin_Diskussion:Susann_Schweden/Archiv/2011#Abschnittsüberschrift]

Om ugglor

Hej Susann!

Jag svarar dig här för att inte störa Trevas med mer obegriplig svenska på hans användarsida. Jag tycker det vore synd om du helt tog bort din ordagranna översättning (wörtliche Übersetzung = Eulen im Moos ahnen) även om den inte hör till Herkunft. Jag skulle lägga till den under Bedeutung, dels är det naturligtvis intressant för en icke svensk att förstå vad uttrycket egentligen betyder, dels är det ju egentligen ett svårbegripligt och roligt uttryck, vem har någonsin sett en uggla i en mosse, än mindre anat någon. Jag har under ett år försökt att få till en förlaga till Svenska Akademiens Ordlista men ännu inte lyckats. Wiktionary är inte alltid så snabb i vändningarna. Jag brukar själv använda:
<ref>Svenska Akademiens Ordlista, 13. Auflage, Svenska Akademien, Stockholm 2006, ISBN 978-91-7227-419-8, Seite .</ref>
Du behöver inte vara rädd för att skapa din artikel även om inte alla detaljer är korrekta. Vi kommer att hjälpas åt att rätta till och på så sätt lär man sig ju också hur det förväntas se ut här.

Med vänlig hälsning, Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 13:55, 25. Apr. 2011 (MESZ)

Hej igen! TIPS: Jag såg just att uttrycket finns även nämnt i Svenska Akademiens Ordbok under „mosse“. De har ju tyvärr inte ännu hunnit fram till bokstaven U och uggla, då hade man säkert behandlat uttrycket utförligare. För SAOB finns faktiskt en förlaga: <ref>{{Ref-SAO|mosse}}</ref>
mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 15:15, 26. Apr. 2011 (MESZ)


Hej Lars! Nu känner jag nästan tidspress, nej, jag skojar bara. Jag skrev till Trevas för en stund sen efter att har ändrat i min artikel och innan jag tänkte svara dig. Ju, Lars är i alla fall enklare att skriva med mitt tangentbord. Jag tänkte faktiskt samma sak som du skrev: det vore synd att inte ha den nogranna översättningen med i det hela. En av tankarna är ju att jämnföra hur ordspråk ter sig på olika språk. Eftersom man inte kan förvänta sig att alla förstår en massa olika språk är det väl bra att förklara. Nu tog jag med det och valde rent tekniskt formen som man tar när man översätter en exempelmening. Roligt att du hittade nåt under "mosse", eftersom de har inte kommit till u än letade jag bara under "ana" och fick inget träff. Så "mosse" ska det vara. Jag kan ta det med också. Vad säger du om min fråga ( på Trevas sida ) gällande antal referenser? Tror du jag skulle ta så många vettiga som finns eller minska antalet till, ja till vad då? mvh vi hörs --Susann Schweden (Diskussion) 15:55, 26. Apr. 2011 (MESZ)

Hej, Egentligen räcker det ju med en så tung referens som Svenska Akademiens ordbok eller ordlista (vi har regeln att de annars krävs 5 referenser av typ tidningar och vanliga böcker). Jag tycker emellertid att dina referenser är så tunga och komplementerande att det vore dumt att ta bort någon (jag skulle emellertid lägga till „Seite 1020“ till SAOL). Normalt värderas länkar till Wikipedia och andra Wiktionarys lägre än bokliga källor. mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 18:19, 26. Apr. 2011 (MESZ)

Hej Lars! Nu verkar den första artikeln vara klar. Dags att publicera den. Tack för hjälpen!! Trevas kom med iden att skapa en förlaga till Ordlistan. Kanske vi lyckas tillsammans...mvh --Susann Schweden (Diskussion) 09:39, 28. Apr. 2011 (MESZ)

Hej! Ingen orsak, hjälper gärna till. Lycka till med fler bidrag till Wiktionary! mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 09:53, 28. Apr. 2011 (MESZ)

Tips om apostlahästar

Hej!

Jag ser att du har skrivit ett uppslag om „apostlahästar“. Ursprunget (Herkunft) står här (uppslag: apostel), om du har lust att skriva in det. Jag kunde ju göra det själv men även om jag kan skriva en begriplig tyska tycker jag inte riktigt att det räcker för en ordbok, så jag brukar undvika det. OBS 1! Se spec. den tyska kopplingen. Fullständig ref är: Elof Hellquist, Svensk Etymologisk Ordbok, Lund 1922, C. W. K. Gleerups förlag, Berlingska boktryckeriet, Seite 16. OBS 2! endast ett tips inget tvång. mvh Lars, alias --Ыруатук (Diskussion) 12:14, 1. Mai 2011 (MESZ)

Hej Lars! Du är alltid vällkommen med dina bidrag jag uppfattar ingenting som tvång. Just nu måste jag iväg och arbeta men sen blir det uppdatering... mvh --Susann Schweden (Diskussion) 11:03, 2. Mai 2011 (MESZ)

Hej igen! Jag såg sidan Literaturliste -neu och har ändrat uppgifterna under rubriken Referenzen på sidan med apostlahästarna. Nu har mina referenser förhoppningsvis det rätta formatet. När jag visste att jag skulle ge information om avstavning har jag googlat eftersom jag vet hur man gör på tyska men inte hur man gör det på svenska. Jag har hittat detta och trodde att man bara delar upp sammansatta ord i sina delord. Du har även delat upp de enstaka ord i fler stavelser. Var kan jag hitta en regelförklaring för avstavning som jag kan använda i framtiden? Det skulle ju vara helst rätt från början om det är möjligt. mvh --Susann Schweden (Diskussion) 11:17, 4. Mai 2011 (MESZ)

Hej Susann! Jag måste medge att jag är ute på lite hal is när det gäller avstavning. Jag har egentligen inte haft anledning att intressera mig för avstavning (i svenskan) på länge, så jag har använt de regler som jag fick lära mig i småskolan (dvs när jag var 7-9 år !). På den tiden fick vi lära oss det som Wikipedia kallar enkonsonantsprincipen, dvs inte ordledsprincipen. Svenskan har så vitt jag vet ingen ordbok som konsekvent anger avstavning, på samma sätt som t.ex. Duden. Det står några generella regler i inledningen på den tryckta versionen av Svenska Akademiens ordlista (tydligen ändrade fr.o.m. den 12:te upplagan) och man anger även någon slags avstavning inne i ordlistan. Jag har aldrig förstått grunden till den senare (och inte heller försökt ta reda på varför den ser ut som den gör). Det tycks mig som om de snarast försöker dela upp orden efter ordbildning dvs i sammansättningar och avledningar, men inte i stavelser. Det finns ju också en modern svensk grammatik som Akademien gav ut för ett par år sedan. Jag antar att den också behandlar avstavning men vet ej säkert. Jag kan kontrollera detta vid tillfälle. I vilket fall som helst tror jag således att man är tvungen att använda generella regler inte bara slå upp. Jag brukar hålla ett öga på de svenska uppslag som skrivs här men det är ju tyvärr inte säkert att jag heller alltid vet hur det skall vara :) Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 12:29, 4. Mai 2011 (MESZ) P.S. Jag har flyttat Ref. för Herkunft till Quellen. Det är inget fel att göra som du gjort men många som granskar uppslagen här är vana vid att just källor till ursprung (Herkunft) står under Quellen och med hänvisning under Herkunft (se mina ändringar). Jag har ofta haft problem med detta i de tyska uppslagen, där jag fått anmärkningar av typ: „Herkunft bitte belegen“ även om ursprunget står i referenserna (ofta Grimm). Så för att slippa sådana kommentarer är det bättre att lägga dessa referenser under Quellen. --Ыруатук (Diskussion) 13:47, 4. Mai 2011 (MESZ) Hej! Hela tiden lär jag mig nåt nytt. Tack!! Det ser fint ut med den direkta kopplingen ursprung/källa. mvh--Susann Schweden (Diskussion) 17:12, 4. Mai 2011 (MESZ)

Av·stav·ning

Hej Susann! Nu har jag studerat vad sakkunskapen säger om avstavning av svenska ord och varför läget är så förvirrat som det är.

För det första så kunde jag inte hitta något om avstavning i Svenska Akademiens grammatik.

När man läser det som står om avstavning i den 12:te upplagan av SAOL så är det en mycket stark plädering för det som kallas för ordledsprincipen, skriven av Svenska Akademiens förförre ständige sekreterare Sture Allén.

Först lite bakgrund: Den gamla principen som gällde fram till 1989 (?) var den så kallade enkonsonantprincipen, dvs att ordets andra led skulle inledas med en (1) konsonant. När Sture Allén skall beskriva denna regel i SAOL gör han det med värdeladdade ord som mekanisk, dvs att man i denna regel inte skulle ta någon hänsyn till ordets betydelse vid avstavningen. Det skulle t.ex. kunna leda till avstavning av typen majs-tång (för majstång, det vi svenskar dansar runt på midsommarafton).

Detta stämmer inte på något sätt med hur jag en gång fick lära mig denna regel. Det var självklart att man först skulle ta hänsyn till om ordet var sammansatt, typ majstång, var det inte det så skulle man utnyttja enkonsonantprincipen. Dessutom skulle man avstava mellan dubbeltecknade konsonanter, typ mel-lan. Jag tycker att man bara behöver läsa alla arga insändare till tidningarnas språkspalter, där man retar sig på avstavning av just typen majs-tång, för att se att Sture Alléns historieskrivning inte är riktig.

Jag tror personligen att orsaken till uppkomsten av den så kallade ordledsprincipen är ordbehandlingsprogrammen och deras oförmåga till flexibel avstavning, dvs att de saknar språkkänsla. Sture Allén har ju själv en bakgrund som datalingvist. Man konstaterar även (något surt) i SAOL att endast Nationalencyklopedins ordbok har följt SAOL's rekommendation. Då skall man veta att Sture Allén även var redaktör för denna ordbok.

När man läser inledningen till den 13:onde upplagan av SAOL (skriven av Svenska Akademiens förre ständige sekreterare Horace Engdahl) är hela pläderingen för ordledsprincipen borta. Kvar finns bara en referens till den 12:te upplagan samt vaga formuleringar av typen att orddelningen "kan vara ett stöd vid avstavning". Hela avsnittet andas en ovilja till att ta ställning. (Parentetiskt kan sägas att, som jag förmodade ovan, så är det en uppdelning enligt ordbildning som egentligen redovisas i ordlistan.)

Jag har även läst i ett par andra böcker och de präglas av samma vacklande inställning som SAOL-13. I en bok stod det till och med att man kan använda sig av bägge principerna i samma text och att även avstavning av typ majs-tång är korrekt eftersom man kan hävda att den följer enkonsonantsprincipen.

SAMMANFATTNING: Det blev ett långt svar men min sammanfattning är 1. Du kan använda någon av dessa båda principer. Det finns stöd för bägge. 2. Om du inte vill reta svenska läsare skulle jag rekommendera att välja en, inte blanda, och att alltid ta hänsyn till sammansatta ord, dvs inte avstavning av typ majs-tång

Jag skall skriva ett inlägg till radioprogrammet Språket för att se om de vill belysa saken.

Med vänlig hälsning Lars alias--Ыруатук (Diskussion) 17:17, 9. Mai 2011 (MESZ)

Hej igen! Jag har fått följande svar från Språket:

„Vi har några gånger berört de olika avstavningspriciperna, dock utan att redogöra för falangerna i detalj! I väntan på att vi åter tar upp ämnet (inte alls omöjligt), kan det kanske vara av intresse för dig att läsa hur Språkrådet gjuter olja på avstavningsvågorna: Jag klistrar in deras text:

"fråga: Hur ska man avstava nu, före konsonant eller mellan ordled? svar: Vi anser att både enkonsonants- och ordledsprincipen är acceptabla. Fördelen med enkonsonantsprincipen är att man inte behöver hålla reda på hur ord är bildade för att kunna avstava dem. Man för en konsonant till den senare stavelsen: bru-kar. Ordledsprincipen som Svenska Akademins ordlista anger, innebär att man tar hänsyn till hur ord är uppbyggda: bruk-ar avstavas då så eftersom bruk- är grundordet och -ar är en verbändelse. Den principen fungerar i de flesta fall, men bör bytas ut mot enkonsonantsprincipen när den leder till svårlästa ordbilder som kontr-ast eller kan-in. På ord som kastanj, vatten och kabeljo går ordledsprincipen inte alls att tillämpa, och då måste man använda enkonsonantsprincipen för att kunna avstava överhuvudtaget. I många fall leder de båda principerna dock till samma resultat: ro-lig.

Avstavning innebär alltid ett avbrott i texten, och det är viktigt att göra avbrottet så lite störande som möjligt. Man bör därför undvika vilseledande, löjeväckande och oacceptabla avstavningar, oavsett vilken huvudprincip man följer. När den ena inte går att tillämpa, måste den andra användas. Det är alltså helt korrekt att blanda principerna i en och samma text."

Vänliga hälsningar,

Anna Lena Ringarp Språket Sveriges Radio 405 13 Göteborg “ mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 12:22, 10. Mai 2011 (MESZ)

Hej Lars! Hur spännande. Att man faktiskt får välja och till och med blanda principerna. Tack att du informerar mig om dessa svenska extravaganser. För en sann tyska som jag är det nästan otroligt att det finns ett område i grammatiken som inte är entydigt reglerat. Så som jag förstår det är enkonsonantsprincipen den mer traditionella principen. Då tänker jag hålla mig till den tills nån bestämmer att den nyare principen ska gälla. Men när vi prata sammansatta ord så ska de först bli uppdelade i sina grundord. Jag vill inte producera avstavningar som "majs-tång". Känn dig fri att läsa hur jag gör det och rätta till om det behövs. Hälsningar från ett soligt Värmland --Susann Schweden (Diskussion) 14:43, 10. Mai 2011 (MESZ)

Hej! Nåt roligt till kvällen från Malmö högskolas språkguide kyrko-herde kyr-koherde, ur-invånare urin-vånare, pro-testanter protes-tanter, ban-anläggning banan-läggning mvh --Susann Schweden (Diskussion) 17:56, 10. Mai 2011 (MESZ)

Hej! Alla bra exempel på dåliga avstavningar. Observera att alla är korrekta enligt vantolkningnen av enkonsonantsprincipen. Ja vill ändå ta de svenska språkvårdarna lite i försvar. De brukar inte vara så virriga som de beter sig i fallet med avstavningen. Jag hoppas därför på en tillnyktring i frågan med tiden. mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 18:25, 10. Mai 2011 (MESZ)

fråga om hänvisning

Hej Lars! Jag har en fråga till: Hur gör jag att någon hittar sidan andra bullar om den skriver "nu blir det andra bullar av" i sökfältet? Och tror du det skulle vara bra att komplettera med hela uttrycket? Och i fall du tror detta, då även med fler uttryck? mvh --Susann Schweden (Diskussion) 10:01, 12. Mai 2011 (MESZ)

Hmmm..., svår fråga. Jag undrar om det är möjligt. Jag kan forska lite i saken, men eventuellt får jag hänvisa dig till Benutzer: Trevas eller Benutzer:Baisemain som är admin. resp. byråkrat, samma problem gäller ju också för „deutsche Redewendungen“ . Jag tycker generellt att det är bra att göra ett uppslag för den minsta "betydelsebärande" delen, här andra bullar, (precis som du gjort). Jag tycker det finns ett problem här i Wiktionary när det gäller „Redewendungen“ att man anger talesättet/ordvändningen i en viss bestämd form, t.ex. med ett visst verb, även om man i tyskan kan växla mellan ett stort antal verb med snarlik betydelse. Jag kan inte komma på något bra exempel i en hast men det finns många. Detta leder till onödiga svårigheter när man t.ex. skall översätta till svenska. Jag tycker att man kan komplettera med flera uppslag där ordvändningen ingår, så länge det är meningsfullt, dvs så länge ordvändningen t.ex. ges en ny betydelse („åt skogen“ är väl ett bra exempel på detta, där betydelsen är rätt olika i „gå åt skogen“ och „dra åt skogen“). Ändras inte betydelsen tycker jag man kan hänföra det till Alternative Schreibweisen. Om man väljer att göra flera uppslag tycker jag att man skall göra hänvisningar med hjälp av Abgeleitete Begriffe, typ: i uppslaget andra bullar skriver man under Abgeleitete Begriffe: „nu blir det andra bullar av“. mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 11:10, 12. Mai 2011 (MESZ)

Sichten

Hej Susann!

Jag har ju äran att vara „Sichter“ här så jag får ju "godkänna" dina bidrag :) Åtminstone jag uppskattar dina bidrag mycket, så jag har direkt godkänt det mesta.

Jag har bara en allmän kommentar. I exemplen anger du ofta referensen på den tyska översättningen jag tycker att det är korrektare och tydligare att sätta den på det svenska citatet så jag har flyttat dessa.

Sedan har jag ett par frågor:

1) I av samma skrot och korn anger du Duden Online som referens till „Herkunft“. Jag är lite osäker vad du avser, är detta en förklaring till „Schrot und Korn“ eller till det svenska uttrycket. Det borde väl egentligen vara en referens gällande det svenska uttrycket ?

2) I grädde på moset skulle jag vilja stryka avsnittet om S. Andersson i Herkunft. Jag tror att uttrycket är mycket äldre än så. Jag har dock inte lyckats hitta några uppgifter om ursprunget.

3) I bli blåst på konfekten tycker jag inte att „Bliva lurad (förr äv. narra sig) på konfekten bedeutete sich zu verrechnen“ har något att göra med Herkunft. Jag tycker också att det måste vara svårt att förstå om man inte kan svenska? Kanske kan man arbeta in det i Bedeutung?

4) I bära hundhuvudet har jag kommenterat bort synonymen „få hundhuvudet“. Jag har aldrig hört detta uttryck och kunde inte heller hitta det i SAOB? Har jag läst slarvigt ?

Das war alles!

Liebe Grüße Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 01:02, 29. Mai 2011 (MESZ)

Hej Lars! Trevligt att höra av dig igen. Jag har sett din vacker signatur i flera "Versionsgeschichten" och anade att du kollar vad jag skriver om. Det är kul, tack!

   1 från Duden har jag mina kunskaper om Schrot/Korn, vad de är för nåt.
   2 bra
   3 bra
   4 bra, men det står i Norstedts svenska ordbok sida 434: få/bära ~et

Skriv gärna om du upptäcker något eller om det finns mer allmänna råd jag ska rikta mig efter. En fin helg, mlg Susann--Susann Schweden (Diskussion) 11:05, 29. Mai 2011 (MESZ)

Bakfötter

Hej,

Litet tips om "få något om bakfoten": Betydde ursprungligen att ett djur, oftast en häst förmodligen, fått något om bakfoten, snärjt in sig i något, som hindrade den att röra sig ( i överförd betydelse "inte komma vidare, inte förstå"). Står i SAOB under "bakfot". Jag hörde det också nyligen berättas i radioprogrammet "Språket". mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 20:41, 31. Mai 2011 (MESZ) PS. Man kan även "visa framfötterna" på svenska (dvs visa sig duktig) --Ыруатук (Diskussion) 21:04, 31. Mai 2011 (MESZ)

Hej! Det om bakfötterna har jag tagit upp. Just nu är ta skeden i vacker hand på gång, men sen ska jag visa framfötterna och förklara till allmänheten vad detta betyder. Uttrycket är också spännande och ett jag tycker om eftersom det inte finns nån direkt tysk översättning som hjälper att förstå. mvh--Susann Schweden (Diskussion) 18:22, 1. Jun 2011 (MESZ)

Sehr schön! --Ыруатук (Diskussion) 18:25, 1. Jun 2011 (MESZ)

om ugglor igen

Hej Lars! Konstigt nog tog det mig flera veckor att upptäcka att mosse inte alls är Moos men i själva fallet Moor vilket jag visste men ändå hände det. Moos är ju mossa. När jag såg historien om den danska ulven gjorde det inte heller klick. Men nu. Den artikelversion där jag skrev om historien är nu en osiktad version. När jag ville lite senare rätta till det med Moor/Moos fattades den förändring med historien. Hur gör jag två ändringar på en artikel då den är osiktad? mlg --Susann Schweden (Diskussion) 10:18, 8. Jun 2011 (MESZ)

Hej Susann! Jag är osäker på vad du menar. Det är inget problem att göra hur många ändringar du vill i en artikel, vare sig den är granskad (gesichtet) eller ogranskad. Jag har gjort ett par små ändringar i artikeln och granskat/godkänt (gesichtet) den. Är du inte nöjd med mina ändringar så kan du ändra igen, inga problem. Jag är lite osäker på varför du först ändrat till Moor under Bedeutung, och sedan ändrat tillbaka till Moos (nu står det Moor). Personligen tycker jag att det var en rolig förväxling Moos/Moor (mossa/mosse). Jag tänker på alla tyskar som skulle läsa att vi svenskar „anar ugglor i mossan“ eller „anar vargar i mossan“. Det måste ju vara mycket små ugglor och vargar :). För övrigt är ju orden mossa och mosse naturligtvis släkt (se SAOB). En mosse byggs ju huvudsakligen upp av mossa. Liebe Grüße Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 14:02, 8. Jun 2011 (MESZ) P.S. Det är säkrare att skriva meddelanden till mig på min "hemsida" Benutzer Diskussion:Ыруатук. Jag brukar hålla god koll på vad som skrivs här i Wiktionary via Letzte Änderungen, men jag kan ju missa. --Ыруатук (Diskussion) 14:02, 8. Jun 2011 (MESZ)

„Kleinigkeit“

Hej Susann!

En liten småsak. Jag har märkt att du ibland använder " som citationstecken, vilket vi ju ofta gör i svensk text. Här har man emellertid bestämt att vi alltid skall använda „ “. Lite besvärligt för oss som inte har dessa tecken på tangentbordet, men de finns i alla fall nedanför editeringsfönstret (se Einfügen). mvh Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 11:55, 12. Jun 2011 (MESZ)

tack, tack, „här är de“ trevlig söndag--Susann Schweden (Diskussion) 13:23, 12. Jun 2011 (MESZ)

Widerrist

Hej Susann! Du är mycket flitig! Jag har ett par kommentarer till dina senaste bidrag.

1. lägga manken till. wörtlich: „einen Widerrist hinzufügen“. Jag tror att man här skall tolka „till“ som „emot“. Präpositioner är i alla språk besvärliga och kan betyda nästan vad som helst. Vi har i svenskan samma användning i t.ex. lägga kinden till... och lägga örat till... i betydelsen att man lägger örat resp. kinden emot något. Eventuellt gäller samma sak ursprungligen för lägga till när det gäller fartyg, man la fartyget emot kajen. Den ordagranna, och förmodligen ursprungliga betydelsen, torde då vara (som Du skriver i Herkunft) att ett dragdjur lägger manken till, för att få mera kraft. Så länge det är lätt att dra så går ett dragdjur rakt fram. Tar det emot, plogen fastnar eller dylikt, tar djuret spjärn genom att liksom dra kroppen snett. Det lägger manken emot dragstång eller dylikt för att få mer kraft. Vi människor gör ju samma sak om vi skall skjuta på något stort och tungt, vi lägger skuldran och sidan på kroppen emot för att få mera kraft. Nu till saken! Jag uppfattar „hinzufügen“ som „lägga till“ i betydelsen „addera“. Har jag rätt i detta så skulle man nog ändra, kan man t.ex. „gegensetzen“ något, i betydelsen att sätta/ställa något emot något? Nåja, jag skall inte vara så förmäten att jag försöker ge dig tips om hur du skall uttrycka det på tyska. Det klarar du bättre själv. Tack förresten för att jag fick lära mig vad manke heter på tyska!

2. på måfå. wörtlich: „auf mögen-kriegen“ Här är det min tyska som fallerar. Är „mögen-kriegen“ ett användbart begrepp på tyska? Om det inte är det tycker jag att man kunde skriva t.ex: Wortverbindung aus: på (auf) und måfå, Zusammensetzung von den schwedischen Wörtern für må (mögen) und få (kriegen), mit der wörtlichen Bedeutung Konjunktiv des Verbs kriegen. Det jag menar är att måfå betyder ungefär kunna få, som sedan i överförd betydelse blivit kunna ske Du kan förtyska (verdeutschen) och förtydliga formuleringen om nödvändigt.

Liebe Grüße (besserwisser) Lars alias --Ыруатук (Diskussion) 15:29, 13. Jun 2011 (MESZ)

PS1 : Jag strök vara i sitt i esse trots att det står i Norstedt. Det ligger visserligen väldigt nära vara på sin mammas gata, men för mig har det dessutom en bibetydelse att man är entusiastisk, mycket glad. Man kan t.ex. säga att en arbetskamrat som sliter i sitt anletes svett, och kanske till och med är plågad, att han/hon är på sin mammas gata, och mena: att hon vet vad hon gör, att det är något som hon/han är hemmastadd med o.s.v.. Jag skulle dock inte säga att personen är i sitt esse för det.

PS2: Eftersom du är så flitig så måste jag tipsa dig om talesättet: „ont krut förgås inte så lätt“ om du inte har hört det tidigare. Det är ett populärt exempel i språkundervisning på felöversättning och har dessutom tysk härkomst. Betydelsen är ungefär att (människor med) onda avsikter inte är så lätta att handskas med eller besegra. Kunde t.ex. användas om personer som återkommande vandaliserar sidor här i Wiktionary. Talesättet är egentligen knappast begripligt på svenska, vad är ont krut? Trots detta har det troligen använts i 300 år i Sverige. Förmodligen inlånat under 30-åriga kriget. De svenska soldaterna hade inte så bra kunskaper i tyska så när de hörde uttrycket „Unkraut vergeht nicht leicht“ blev det till „Ont krut förgås inte så lätt“, dvs „Unkraut“ blev till „böses Pulver“ ;-) --Ыруатук (Diskussion) 15:29, 13. Jun 2011 (MESZ)

Hej Lars! - Du tar upp nåt som visst är diskutabelt. Vad ska „wörtlich“ (jag har hittat citationstecken :)) innehålla? Som jag förstår menar du det ska innehålla den bästa möjliga översättningen med hänsyn till det idiomatiska uttrycket det syftar på och med kännedom av alla betydelser som ett ord har. Jag hade för mig att välja den översättning, som en „lagom“ svensk-talande tysk kommer först på när den försöker att reda ut vad uttrycket betyder ( kom ihåg att det är tyskar som tittar på den här sidan av wiktionary ). När vi tar det där med „lägga till“: „addera“ är väl en vanligare betydelse än att tolka „till“ med „emot“. Du har naturligtvis rätt med din förklaring när man tittar på det hela som språkvetenskapare. Kanske jag skulle inte skriva „wörtlich“, men i stället nåt som „mit häufig angewendeter Bedeutung der einzelnen Worte wäre die Übersetzung:“ eller „Übersetzungsversuch“ eller ??. Med andra ord: Jag vill helst ha en plats, där jag skriver vad en Otto Normalverbraucher har i tanke, när han läser ett uttryck. En idé?

   - måfå har ju samma problem
   - bra, så tar jag upp „vara i sitt esse“ bland de nästa uttryck
   - ont krut - det verkar som om du har ett negativt bismak vid orden. Som jag använder de är det tvärtom, inte alls negativt. När jag säger till nån: „Unkraut vergeht nicht“ så menar jag: Tyck inte synd om mig, jag är stark, jag kan klara den här situationen. Jag är som ogräs som klarar de mest ogynsamma omständigheterna. Det är konstigt att inte bara ordval tycks ha förvängrats men även inbördet.

Besserwisser är kul, de brukar kalla mig för „Oberlehrer“ vilket inte heller är smickrande.( Om andra kallar en sånt så är det kränkande, men om man själv gör det - so what - have fun)--Susann Schweden (Diskussion) 19:46, 13. Jun 2011 (MESZ)


Ta inte mina funderingar ovan alltför allvarligt! Jag tycker att det är bra att du gör ordagranna (wörtliche) översättningar, speciellt för talesätt som skiljer sig mycket åt mellan språken. Jag tycker också att dina översättningar har varit bra, även om jag ställde mig lite frågande till just dessa två. Min enda synpunkt när det gäller "wörtliche Übersetzungen" är att jag tycker att de skall vara språkligt naturliga (och naturligtvis återge betydelsen riktigt). Jag menar att läsaren "Otto"/"Ottina" helst skall tänka: - Aha! så säger man på svenska (eller kinesiska eller ryska). Ja, så kan man också säga. Det vill säga att man förstår innehållet/tanken även om formuleringen är främmande. Vi svenskar förstår ju utan problem uttryck som „ogräs förgås inte“ eller „klippa av sig de gamla flätorna“ fast vi inte har några sådana talesätt. Men det är helt korrekt svenska och helt begripligt. Jag medger att "på måfå" är lite extra besvärligt. Det är "stelnat" uttryck i svenskan, som väl ingen svensk funderar på vad det egentligen betyder. Egentligen finns det därmed ingen ordagrann översättning utan bara den vanliga översättningen och en etymologisk förklaring (som är ganska enkel eftersom må och få är två vanliga svenska ord). Jag kan därför tänka mig att man skulle kunna utesluta den ordagranna översättningen i detta fall. Du kan emellertid, mycket bättre än jag, avgöra vad "Otto"/"Ottina" kan förstå. Jag har därför inte själv gjort några ändringar utan litar på ditt omdöme. Liebe Grüße, Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:32, 14. Jun 2011 (MESZ))

Hej! Som du kanske har sett i de senaste ändringarna har jag tagit upp dina idéer. Om du inte är medlare än kan du med en gång ansöka. Men på allvar, tack för dina bidrag, jag tycker om att ha ett bollplank.mlg--Susann Schweden (Diskussion) 20:04, 14. Jun 2011 (MESZ)

Schweizer Schreibweisen

Hallo Susann Schweden, ich finde es sehr schön, dass du so viele schwedische Einträge erstellst. Als ich mir eben ein paar ansah, fiel mir allerdings auf, dass du die Schweizer Schreibweisen verwendest. Diese Schreibweisen werden hier jedoch lediglich unter Alternative Schreibweisen erwähnt, kommen ansonsten in den Einträgen aber nicht zur Anwendung. Vielleicht hat Lars dir das auch bereits mitgeteilt (ich kann kein Schwedisch und weiß daher nicht, worum es auf dieser Diskussionsseite schon alles ging). ;-) Ansonsten noch viel Freude im Wiktionary! Viele Grüße, Elleff Groom ► Коллоквиум ◄ 17:05, 13. Jun 2011 (MESZ).

hej! Das ist euphemistisch, oder? Du meinst vermutlich mein ss ? Oder meinst du etwas anderes? ( dann schreib mir noch einmal und erkläre, was du meinst. ) Ich habe in der Wictionary Hilfe nachgesehen, was die alternative Schreibweise ist und so glaube ich verstanden zu haben, dass du dich auf die Rechtschreibreform in Deutschland beziehst. Ist das so?? Also, wenn es um das ss geht: Antwort 1: ich habe das ess-zett nicht auf meiner Tastatur. Antwort 2: ich weiss gar nicht, was in Deutschland aktuell richtig ist. Antwort 3: danke, ich weiß (weiss? Ne, oder?) , daß ich das scharfe S nicht immer richtig schreibe, magst du mich verbessern? Gerne, ich bin dankbar. Du mußt ( oder musst? ) nicht müssen, aber dürfen dürftest du schon. Antwort: Ich kann es halt nicht besser. Schau bitte meine Beiträge an und verbessere die Rechtschreibung. Danke. Nix für Ungut - mit lieben Grüssen von einem neuen wiktionary - fan--Susann Schweden (Diskussion) 20:11, 13. Jun 2011 (MESZ)

Ja, ich meine die Schreibung mit ss in der Schweiz und mit ß in v. a. in Deutschland und Österreich. Dies ist der wesentliche Unterschied in der Rechtschreibung der einzelnen Staaten. Das ß findest du übrigens in der Einfügen-Leiste unterhalb des Bearbeitungsfensters links neben „“. Dass das Zeichen auf deiner Tastatur nicht vorhanden ist, ist also nicht so schlimm. Es ist natürlich nicht so schön, dass du nicht weißt, wann was benutzt wird. Ich schreibe dir mal die Grundregel auf: Nach kurzen Vokalen steht ss (muss, Kuss, Schuss, Fass, nass, Nässe, hässlich, wissen...), nach langen Vokalen und nach Diphthongen steht ß (groß, grüßen, schießen, Fuß, Maß, Buße, Ruß, Meißel, Kreißsaal, heiß, weißt...). Ein Einfall, der mir eben noch kam: Falls du Firefox benutzt, wäre es vielleicht sinnvoll, das deutsche Wörterbuch als Add-on zu benutzen. Das zeigt dir dann an, dass ein Wort falsch geschrieben ist. Hinsichtlich ss/ß ist das Add-on ziemlich fit. Ich weiß allerdings nicht, wie sich das mit einem Firefox auf Schwedisch vertrüge... Es freut mich übrigens sehr, zu hören, dass du ein neuer Wiktionary-Fan bist! Engagierte Mitstreiter können wir immer gebrauchen! Viele Grüße, Elleff Groom ► Коллоквиум ◄ 22:16, 13. Jun 2011 (MESZ).

Danke für die Kurzhilfe, wieder bin ich etwas klüger geworden. Daß es eigentlich so einfach ist, hätte ich nicht gedacht. Ich versuche es auf jeden Fall. Ja, ich habe firefox, aber ich schreibe in Open Office und habe es gerade mal probiert. Wenn ich den Text als deutsch/Deutschland markiere, zeigt mir die Korrektur das Strasse falsch ist. Sie versieht natürlich auch jedes schwedische Wort mit einer roten Welle, aber sie tut eben, was sie kann. Liebe Grüsse --Susann Schweden (Diskussion) 10:22, 14. Jun 2011 (MESZ)

probe verweis + referenz

  • få något om bakfoten - springt auf Eintrag im deutschen Wictionary
  • få om bakfoten - springt auf Eintrag im schwedischen Wictionary
  • Kopf - springt auf Eintrag im deutschen Wikipedia
  • huvud - springt auf Eintrag im schwedischen Wikipedia

  • Wikipedia-Artikel „Kopf“ - im deutschen Wikipedia
  • {{Wikipedia2|sv|huvud}} - im schwedischen Wikipedia

  • [1]
  • [2]
  • [3]
  • [4]

Quellen:

  1. schwedisches Wictionary „huvud“
  2. Wikipedia-Artikel „Kopf
  3. {{Wikipedia2|sv|huvud}}
  4. Svenska Akademiens Ordbok „mugg

Redewendungen:

Zeilenumbrüche in der Bedeutungsangaben

Hallo Susann!

Wie auch Elleff Groom freue ich mich sehr, dass Du so viele und gute schwedische Einträge erstellst. Allerdings frage ich mich, warum Du Zeilenumbrüche in den Bedeutungsangaben einbaust. Welche Bedeutung haben diese? Liebe Grüße und frohes Schaffen --Baisemain (Diskussion) 09:39, 30. Jun 2011 (MESZ)

Hallo Baisemain! Hm, das hat sich so ergeben. Ich kann das gerne anders machen. Zur Erläuterung: Jetzt ist mein Rhythmus so, dass als erste Bedeutung diejenige kommt, die ich als die gängigste und oder griffigste ansehe. Dann die wörtliche Übersetzung, so sie anders oder interessant ist. Wenn dann noch eine Bedeutung kommt, setze ich sie durch Zeilenumbruch ab, weil ja die Quellenangabe danach sich nur auf diese Bedeutung beziehen soll und nicht auch noch auf die wörtliche Übersetzung davor. Kommt dann noch eine Bedeutung dazu, habe ich sie eben auch ( wegen der Optik, Symmetrie?? Das war Intuition ohne Plan dahinter ) mit Umbruch abgesetzt. Genauer gesagt kommt ein Umbruch, wenn sich die Quelle ändert. Zwei Bedeutungen der gleichen Quelle habe ich hintereinander in der gleichen Zeile und mit Komma getrennt. Dadurch sind wahrscheinlich ohne viel Nachdenken die Zeilenumbrüche gekommen. Ich schreibe mal ein Beispiel, bitte schreib du, wie es aussehen soll. Danke!!:

[1] laufen[1]; wörtlich: „Raum hinter sich bringen“
rennen, stürzen[2];
peesen, hasten, eilen[3]

Schön dass du ließt, was ich schreibe. mlg--Susann Schweden (Diskussion) 17:31, 30. Jun 2011 (MESZ)

Hej!

[1] laufen[4]; rennen, stürzen[5]; peesen, hasten, eilen [6]; wörtlich: „Raum hinter sich bringen“

Referensfel får du om du använder {{Quellen}} -förlagan på flera ställen på samma sida. Då måste du skriva {{Quellen|}} på den (de) första {{Quellen}}.Se min ändring i avsnittet ovan. Lätt att förstå, eller hur. mvh Lars alias--Ыруатук (Diskussion) 00:24, 1. Jul 2011 (MESZ)

Quellen:

  1. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269
  2. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269
  3. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269
  4. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269
  5. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269
  6. Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 "springa", Seite 269


tack för upplysningen, så gör jag i framtiden, mlg--Susann Schweden (Diskussion) 10:00, 1. Jul 2011 (MESZ)

Bitte

Hej!

Jag har fått ett önskemål om att skriva ett svenskt uppslag för ordet "evolution". Vilket jag har gjort här. Skulle du kunna översätta exemplen till tyska? Även om jag anstränger mig och skriver grammatiskt korrekt så avslöjar alltid ordval och små detaljer att jag inte är tysktalande. I exempel två kan "evolutioner" ersättas med trupprörelser eller manövrar (Manöver?), sådant som en militär trupp sysslar med för att formera sig inför ett slag. Varma hälsningar Lars--Ыруатук (Diskussion) 16:30, 10. Jul 2011 (MESZ) Jag har satt upp en varningsskylt i artikeln för att ingen skall dit och "kladda" innan den är klar, men det behöver du inte bry dig om. --Ыруатук (Diskussion) 16:33, 10. Jul 2011 (MESZ)

Hej! Det känns allvarligare att skriva nåt i en annans - din - artikel än i sin egen. Hoppas det blev som du tänkte. Truppenbewegung är ett militäriskt uttryck, därför skulle „militäriskt Truppenbewegung“ vara doppeltgemoppelt. Det innebär att någon med ansvar ser till att det händer. Det är inte gruppens aktivitet, de rör sig inte, de blir placerade som i ett drag på ett schackbräde. Kän dig fri att rätta som det behagar. mlg--Susann Schweden (Diskussion) 19:16, 10. Jul 2011 (MESZ)

       Sehr gut! Vielen Dank! Det är alltid bra med lite samarbete. Lars--Ыруатук (Diskussion) 19:28, 10. Jul 2011 (MESZ)

få bukt med något

Hejsan! Jag tycker att din översättning i wörtlich för „få bukt med något“ var lite för ordagrann. Jag har ersatt det med „etwas krümmen zu gelingen“ som jag tänkt skall betyda „lyckas böja något“ vilket blir begripligare som "synonym" (förklaring) på svenska. Är „etwas krümmen zu gelingen“ också begripligt (korrekt) på tyska? Formulera annars gärna om. Varma hälsningar Lars--Ыруатук (Diskussion) 11:07, 13. Jul 2011 (MESZ)

Hej! Det låter riktigt roligt och är begripligt men ändå inte tyska :). Det första är nog att det i så fall skulle vara tvärtom: „gelingen etwas zu krümmen“. Jag vet inte precis varför, men det funkar inte heller. Man kan har verberna lyckas + böja tätt bredvid varandra så att de blir ett verb, nästan. Han lyckas böja spiken. Men inte gelingen med ett annat verb. Inte heller kan gelingen har ett annat subjekt än es. Es gelingt ihm den Nagel zu krümmen. Under Bedeutung kan du se hur jag har kämpat för att lyckas med översättningen till lyckas vinna kontroll. Kanske „etwas gekrümmt bekommen“? Så slipper vi besväret med gelingen, glücken, klappen. Det är spännande med språket eller hur?mlg --Susann Schweden (Diskussion) 17:38, 13. Jul 2011 (MESZ) Jag tittade just nu på artikeln. Du har nog din rolig dag idag „wörtlich, ungefähr“ är ju „ordagrann ungefär“... Det är alltid bra med ett skratt från hjärtat.--Susann Schweden (Diskussion) 17:51, 13. Jul 2011 (MESZ)

Hej! Jag tycker „etwas gekrümmt bekommen“ låter bra, så jag har skrivit in det. Jag har tänkt lite till sedan jag skrev meddelandet och jag skulle säga att uttrycket på modern svenska skulle bli ungefär „få något/någon böjt/böjd“, eller kanske snarare „lyckas få något/någon böjt/böjd“, då stämmer ordformerna på ett ungefär, äldre svenska, åtminstonde den som lever kvar i uttryck var mer ordknapp än modern svenska. Jag tolkar också uttrycket, precis som du skriver i Herkunft, att det ursprungligen konkret betydde att få någon att böja sig, kanske buga för någon, dvs ge sig. Bukt och böja är ju nära släkt, och böja har ju samma ursprung som biegen. Det vi har gjort då är att först " ordagrannt översätta" en gammalt svenskt uttryck till modern svenska och sedan översätta till tyska, det tycker jag är en rimlig metod. Det var ungefär (sic!) det jag menade med „ungefär ordagrannt“ (jag var medveten om att att det var en motsägelse); nåja slutet gott allting gott, eller hur? Varma hälsningar Lars--Ыруатук (Diskussion) 19:07, 13. Jul 2011 (MESZ)

Zu dem Beispiel: "Bekomm deine trockene Haut in den Griff." Stellt das schwedische Beispiel eine Aufforderung dar? Dann bräuchte die Übersetzung ein Ausrufezeichen! --Balû Diskussion 20:03, 13. Jul 2011 (MESZ)

Danke, erledigt--Susann Schweden (Diskussion) 09:27, 14. Jul 2011 (MESZ)

Tips

Hejsan!

Ett litet tips: Om man använder samma referens flera gånger i en artikel kan man använda sig av: <ref name="valfritt namn" />. Se min ändring i sätta sitt ljus under skäppan och manual. Inget krav men kan underlätta. Med vänlig hälsning, Lars Gardenius (--Ыруатук (Diskussion) 11:24, 15. Aug. 2011 (MESZ))

Hej Lars! Jag ser arbetslivet har dig tillbaka. Välkommen. Tack för tipset. Det är ett smidigt sätt, särskilt när man vill väva ihop en egen förklaring som baserar på olika källor. Jag tittade igen på skäppan och såg att det är lite virrvarr där. Jag var väl okoncentrerad när jag kopierade fram och tillbaka. Annars förstår jag inte att två gånger samma källa skulle vara i direkt följd på varandra. Jag ska rätta till det och använda mig av mina nya kunskaper... Trevlig dag mlg--Susann Schweden (Diskussion) 12:18, 15. Aug. 2011 (MESZ)

Gnäll

Hej igen, Lite "gnäll" :). Jag har gått igenom ett flertal av dina artiklar som jag ännu inte gesichtet. Du gör nästan aldrig fel på avstavningen, men jag har märkt att du ibland gör avstavning av typ ö·ron. Ljudmässigt är det ju helt korrekt men jag skulle påstå att vi aldrig avstavar en enstaka bokstav (typ ö- eller -ö) om det också inte är betydelsebärande, ex. just ö (i betydelsen land ute sjön) och å (litet vattendrag). Därför kan man avstava ö·bo men helst inte ö·ron. Du gör så lite fel att det kanske vore dags att du blev Sichter. Då godkänns ju dina artiklar automatiskt. Vad tycker du? Tyska kan du ju bättre än jag och jag kommer ändå alltid kasta ett extra öga på dina "svenska" artiklar. Med varma hälsningar, Lars Gardenius (--Ыруатук (Diskussion) 20:20, 15. Aug. 2011 (MESZ))

Hejsan! Jag får ju ett mejl varje gång det finns en ändring på min sida och nu detta med rubriken "gnäll". Helt automatiskt kände jag mig tillbakasatt i tiden och som en elev som hade gjort fel. Men nu efter att jag har läst dina anmärkningar är jag belåten igen. Jag gör mitt bästa med avstavningen och om du tittar på det blir det nog bra till slut eller hur? Tack för ditt förtroende, hur blir man Sichter? Finns det nån formell process man måste följa? Jag läste just mitt horoskop i NWT och där stod det att jag får en chans i karriären idag. Och här har vi den. (Dessutom fick jag idag bekräftelsen som tolk för Gävleborgs tolkservice för att prata sanningen.) mlg --Susann Schweden (Diskussion) 16:21, 16. Aug. 2011 (MESZ)

Jag får gratulera dig till ditt nya steg i karriären! Jag har rekommenderat dig till Sichter här. Jag tror att jag, som administrator, själv kan tilldela någon rätten att vara Sichter, men jag är dels inte säker, dels tycker jag att det är bra att flera uttalar sig. Ha det bra! Med vänlig hälsning, Lars Gardenius (--Ыруатук (Diskussion) 01:19, 17. Aug. 2011 (MESZ))

Gratulation

Hallo Susann! Ich gratuliere Dir! Jetzt bist Du Sichter (siehe hier)! Liebe Grüße, Lars Gardenius (--Ыруатук (Diskussion) 00:16, 19. Aug. 2011 (MESZ))

Hej! Danke für den Einsatz und auf weiterhin gute Zusammenarbeit, es macht richtig Spaß. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 09:43, 19. Aug. 2011 (MESZ)

Zeit Bedeutung [3]

Liebe Susann!

Könntest Du die Bedeutung [3] bei Zeit noch einmal überarbeiten? Zeit mit Uhrzeit zu erklären ist etwas zirkulär und hilft Deutschlernern nur sehr bedingt. Vielen Dank im Voraus! --Baisemain (Diskussion) 20:38, 20. Aug. 2011 (MESZ)

Besser, nicht? Ich habe die Zirkelerklärungen vermieden. Es hört sich allerdings etwas akademisch, theoretisch an und das, obwohl ich nirgends abgeschrieben habe. mlg--Susann Schweden (Diskussion) 21:01, 20. Aug. 2011 (MESZ)

BAFÖG

Hi,

Skall det inte stå „Keinen Pfennig von BAFÖG seit zwei Monaten“ i inte ett korvöre (eller någon annan präposition) ?? Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:28, 20. Aug. 2011 (MESZ))

Hej! BAFÖG är förkortningen för ett lag (Berufsausbildungsförderungsgesetz) men synonym med pengarna man får pga detta. Ich bekomme BAFÖG. Jag vet inte ens vem som betalar ut pengarna. Jag tror man kan säga BAFÖG är lika med studiemedel och det finns inget csn inget nämnd som sköter det. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 09:58, 21. Aug. 2011 (MESZ)

Linguistische Frage

Hej! Jag tänkte fråga vår lingvistiske expert Dr. Karl-Heinz Best om en lingvistisk term på tyska, nämligen vad det heter när man gör en sammandragning av två ord, exempel på svenska: faster som ju är en sammandragning av far och syster (en ren sammansättning skulle ju bli farsyster istället). Problemet är att jag inte kan komma på något bra exempel på tyska. Kan Du? Eller vet du vad det heter på tyska så är det ju ännu bättre. Med varma hälsningar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 16:14, 25. Aug. 2011 (MESZ))

Hallo Lars! Meinst du vielleicht ein Kofferwort? Gruß --Trevas (Diskussion) 16:47, 25. Aug. 2011 (MESZ)

Genau, Trevas! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:43, 25. Aug. 2011 (MESZ)) Hi Nu hade vi Bearbeiterkonflikt och jag är för sent, men ändå: Jag har nyss editerat Brunch. Inte speciellt tysk, men varje tysk förstår det. Jag kände inte uttrycket Kofferwort tidigare ( inte heller teleskopord ) måste jag medge, men som Trevas skriver heter fenomenet så. Här finns också wikipedias kommentarer: Kofferwort .mlg --Susann Schweden (Diskussion) 18:54, 25. Aug. 2011 (MESZ) Tack alla! Här måste man vara snabb :-), man vet aldrig vem som svarar. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:04, 25. Aug. 2011 (MESZ))

Nach meiner Erfahrung ist "Kontamination" der in der Linguistik geläufigste Begriff dafür. "Kofferwort" kommt in Fachwörterbüchern nur als Verweisstichwort auf "Kontamination" (Bußmann, Glück) oder gar nicht (Homberger, Lewandowski) vor. Schöne Grüße! Dr. Karl-Heinz Best (Diskussion) 22:11, 25. Aug. 2011 (MESZ)

Danke Karl-Heinz! Ich verwende jetzt beide (Kofferwort und Kontamination) in faster. Liebe Grüße, Lars (--Ыруатук (Diskussion) 22:17, 25. Aug. 2011 (MESZ))

Zuordnung der Referenzen bei Macker

Liebe Susann!

Ich habe mir eben den Eintrag Macker angesehen und werde nicht recht aus der Zuordnung der Referenzen schlau. Kannst Du mich bei meinen größten Problemen erhellen?

   Wie siehst Du [1, 2] bei canoo.net belegt?
   Wie siehst Du [3, 4] bei DWDS belegt? Ich kann dort nur die erste Bedeutung finden.

Liebe Grüße und frohes Schaffen --Baisemain (Diskussion) 19:13, 29. Aug. 2011 (MESZ)

hi Kommt mir so vor, als hätte ich noch was zu lernen. Bei canoo.net habe ich auf den Knopf für free dictionary gedrückt. Da kommen dann 1 + 2. Jetzt denke ich mir, ich hätte free dicionary direkt als Quelle schreiben sollen? Bei DWDS habe ich in den Beispielen unter Zeit/Zeit online etwas gelesen, was passte. Reicht nicht? Fein, dass du [5] rausgenommen hast, ich traute mich nicht, kann ja sein, es stimmt. Jetzt wartet [5] auf der Diskussionsseite, bis es einer wiederbelebt? Was schlägst du vor dass ich jetzt beim Macker konkret tun soll? mlg --Susann Schweden (Diskussion) 23:01, 29. Aug. 2011 (MESZ)

Erledigt Erledigt, free dic ist jetzt Quelle + DWDS hat [1].--Susann Schweden (Diskussion) 11:37, 31. Aug. 2011 (MESZ)

Formuleringar

x= ordet(das Wort) idiomet(das Idiom) uttrycket(der Ausdruck) talessätt(die Redewendung), det svenska uttrycket y= tyskas „Windjammerparade“ (das deutsche „Windjammerparade“) det tyska ordet/uttrycket „Windjammerparade“ (das deutsche Wort, der deutsche Ausdruck „Windjammerparade“)

x geht auf y zurück/stammt von y ab. x kan ledas tillbaka till y - [x kan härledas tillbaka till y] x härstamma från y - [x har sitt ursprung i (från) y] y ist eine Vorform von x. y är en tidigare form av x - [OK] (Dem) x liegt (das) y zugrunde. x basera på y - [...baseras på... i övrigt OK] x bygger på y - [OK] y ligger till grund för x - [OK] x ist von y abgeleitet/leitet sich von y her. x härledas från y - [x kan härledas från y] (vi svenskar är alltid försiktiga) x wurde aus y entlehnt. x är ett lån från tyskan - [OK] x är ett tyskt lånord - [OK] x är ett lån från tyskans y - [OK] x lässt sich auf y zurückführen. x kan föras tillbaka till y - [OK, om det gäller ett uttryck, låter konstigt om ett ord] x ist aus y hervorgegangen/hat sich aus y entwickelt. x kommer ifrån y / har utvecklats ur y - [OK] Ausgehend von y entstand x. utgående från y uppkom x - [kanske uppstod, men uppkom är OK] x ist eine Bildung zu y. x är ett bildande till y - [x är en (ord)bildning till y] Es besteht eine Verbindung zwischen x und y [wenn die genaue Verbindung nicht geklärt ist zum Beispiel]. det finns en relation mellan x och y - [OK] x ist aus y und z zusammengesetzt. x är en sammansättning av y och z - [OK, jfr även teleskopord:)] Verwandte Formen von x sind y und z [für Formen aus anderen Sprachen]. besläktade former av x finns i dansk y och norsk z - [besläktade former av x finns i danskans y och norskans z motsvarande uttryck finns på danska (y) och norska (z) - [OK]

Hej Lars! Jag behöver känna mig säkrare i ordvalet på svenska. Jag skriver också i den svenska versionen av wiktionary. Här är ett utdrag från tyska hjälpen till Herkunft och mina översättningar. Kan du kolla och rätta??? Tack så hemkst mycket mlg--Susann Schweden (Diskussion) 11:24, 30. Aug. 2011 (MESZ)

Hej Susann, Först en allmän kommentar: Jag är faktiskt nästan bättre på tyska formuleringar när det gäller etymologi än på svenska dito:). Orsaken är att det finns flera bra moderna (eller moderniserade) tyska böcker om etymologi, såsom Kluge, Pfeifer, Duden och även Grimm, och jag brukar låna friskt från dessa när jag skriver om etymologi här. SAOB är ju faktamässigt mycket bra även när det gäller etymologi, men formuleringarna är ju oftast telegrammässiga, dvs mycket kortfattade, ibland till och med kryptiska. Hellqvist är ju också mycket bra, men trots allt snart 100 år gammal. Något mer på, och om, det svenska språket finns knappast. Jag skall i alla försöka så gott jag kan. Jag tar mig friheten att kommentera direkt i din text ovan (med []). Det är emellertid svårt att bedöma så här korta uttryck. Om du skriver något och du vill att jag skall titta på det, så säg bara till. med regndränkta, plaskvåta hälsningar från Lars (--Ыруатук (Diskussion) 17:42, 30. Aug. 2011 (MESZ))

P.S. När jag ändå skriver kan jag påpeka ett par småsaker. Apropå att jag sett att du någonstans skrivit [1, 2], så finns det ett beslut på att man skall skriva [1, 2], [3, 4] men [1–3],[3–8] o.s.v. Jag såg också att någon rättade din bildplacering i någon (engelsk?) artikel. För substantiv är bilderna ofta placerade ("textmässigt") i böjningstabellen (Flexionstabelle), t.ex. i den tyska ser det ut så här:

{{Deutsch Substantiv Übersicht |Bild 1=|<Breite>px|<Nummer der Bedeutung>|<Beschreibung> |Bild 2=|<Breite>px|<Nummer der Bedeutung>|<Beschreibung> |Nominativ Singular=- |Nominativ Plural=- |Genitiv Singular=- |Genitiv Plural=- |Dativ Singular=- |Dativ Plural=- |Akkusativ Singular=- |Akkusativ Plural=- }}

Hur det ser ut för andra språk kan man lista ut genom att titta på förlagorna/mallarna som ligger här (obs! detta gäller ju inte talesätt där man istället får lägga in bilder på det sätt som du redan gjort). Man kan ju även titta på gamla artiklar. Problemet är emellertid att det fortfarande finns många fel i dessa artiklar, t.o.m. i dem som har varit „Wort der Woche“. Nu pågår visserligen en rätt intensiv uppstädningskampanj, med bl.a. undertecknad, men det kommer säkerligen ta flera år, innan man med någorlunda säkerhet kan kopiera från gamla artiklar. (Det slog mig också när jag skriver detta att jag inte tänkt på att infoga bildparametrar i den nya svenska substantivmallen, jag får se om vi kan göra det i efterhand). Tyvärr är det ganska svårt att hitta alla dessa småregler som utformats här under årens gång. En del kan man hitta i gamla diskussioner i "Teestube" eller som beslut av gamla Meinungsbilder här. Det är dock inte lätt (tycker jag själv). Jag skulle önska att vi kunde få till några typartiklar, där man för varje avsnitt kort förklarade hur dessa skall formatteras. Jag tror att det skulle vara till stor hjälp som komplement till hjälp-sidorna (som visserligen ofta är bra skrivna men lite jobbiga att ta sig igenom varje gång man skall skriva något). Jag har faktiskt som hjälp till mig själv skapat en sådan (enkel) typartikel som jag alltid har vid sidan om och tittar på. För även om jag vid det är laget har editerat tusentals artiklar så glömmer jag ändå ibland bort hur det skall se ut. D.S. --Ыруатук (Diskussion) 17:42, 30. Aug. 2011 (MESZ)

Hej!! Så mycket och så snabbt, tack - tack. Det ska nog hjälpa mig en hel del vidare. Jag har ett kollegieblock bredvid datorn där jag noterar när jag kommer på nån regel eller till och med oskriven regel och mest, där jag noterar hur man fyller i mallar och vad det blir efteråt. Och följder förstås, typ först referenser och sen källor. Jag håller med om att en typartikel skulle vara en stor hjälp. När man vill börja smått, kanske det räcker med att lista sådana aktuella artiklar som kan vara kopierungsunderlag? Till exempel: Titta på artiklarna x,y,z, även om de inte visar alla möjligheter så är de åtminstone uppbygda enligt de allra nyaste överenskommelser. Du har väl sett den svenska wiktionarys stilguiden? Den använder jag flittigt. Och om jag skulle kunna önska mig nåt vore det att det finns EN plats där man kan börjar att leta efter editeringsinformationer. A-Z om hjälpsidor, mallar, stickord som Herkunft. Kanske finns den plats, men jag har inte hittat den än. De första stegen är jättebra, enkelt att hitta när man klickar på Hilfe, men sen... måste man nog vara en av de som vet. Jag tar det som en utmaning i alla fall :) en av värmlänningarnas bästa talessätt är nog : det ordnar sig, annars kvittar det...mlg --Susann Schweden (Diskussion) 19:04, 30. Aug. 2011 (MESZ)

Bildbeschriftungen

Liebe Susann!

Ich hoffe, dass Du mir das Zurücksetzen nicht übelnimmst, aber üblichweise werden die Bildunterschriften in der Sprache des Eintrags gehalten (bei paint eben Englisch) und sollten, wie auch bei den Beispielen, das Lemma einzeln enthalten, so dass der Bezug zum Stichwort deutlich wird. Anders als bei Wikipedia sind rein schmückende Bilder weniger erwünscht. Für Fragen bin ich natürlich immer zu haben, auch wenn es manchmal ein klein wenig dauert, bis ich sie zusammengeschrieben habe. :-) Einen schönen Abend wünscht --Baisemain (Diskussion) 23:24, 30. Aug. 2011 (MESZ)

Hi nun gibt es englische Untertitel mit kursivem Lemma mlg --Susann Schweden (Diskussion) 11:37, 31. Aug. 2011 (MESZ)

Skam

Hej Susann! Finns det ett uttryck „bita huvudet av skam“ som du skrivit som synonym i bita huvudet av skammen. Jag kunde inte hitta det i SAOB. Jag tror att man kunde skriva selten: framför i så fall. „bita huvudet av skammen“ är ju ett vardagligt uttryck medan jag tror inte jag någonsin hört „bita huvudet av skam“, det låter ålderdomligt. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:26, 13. Sep 2011 (MESZ))

hi Lars, Jag är säkert att du har rätt. Jag hade hittat en artikel som först var med - den här [något om lussekatter] och där kopplar man ihop skam med Skam = namnet på djävulen, (vilket som gammalt namn finns med i SAOB under skam). Men så tog jag ut informationen igen, eftersom jag hittade inget som kunde stödja detta. Vi tar ut synonymen i alla fall. Men ska jag ha med den där tanken om lussekatter och Skam? Hur gör man, när man hittar en minoritets åsikt? Artikeln är säkert ingen värdeful källa, men verkar inte heller helt dumt. Och vad gör jag för fel när jag vill hitta djävul eller djävel på SAOB och det funkar inte?? De har väl inga tabu-ord, eller hur? mlg--Susann Schweden (Diskussion) 14:01, 13. Sep 2011 (MESZ)

Hej igen! Jag tycker nog att det är lite problematiskt att ta med information från en sådan "lussekattskälla" när de inte sin tur ger någon referens. Jag kan mycket väl tänka mig att det är rätt det som står där men jag skulle vilja veta var de har hittat denna information. Jag har också noterat att ingen form av djävul finns i SAOB (jag har tidigare provat alla stavningar jag kan komma på). Jag har ingen aning varför, men det finns även några andra mycket vanliga ord som saknas. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 16:43, 13. Sep 2011 (MESZ))

Slant

Hej Susann, Kan du inte skriva i Herkunft för vara slagen till slant att slant idag är vardagligt för "kleine Münze" eller "Geld" i allmänhet. Man kan annars få intrycket att slant bara betecknar ett gammalt mynt. Jag funderade på att ändra själv men jag vill inte ställa till tyskan. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:50, 16. Sep 2011 (MESZ))

Hej Lars! Visst. Jag har förresten lite svårt med uttrycket. Det verkar ha två sidor. En som slår fast något oframkomligt : tja, slagen till slant - ingen chans alls, det är mitt öde. Och den andra tycks kunna gälla bara tillfälligt: jag är fullkomligt slagen till slant, jag vet inte hur jag ska fortsätta. Stämmer mitt intryck? mlg--Susann Schweden (Diskussion) 09:16, 16. Sep 2011 (MESZ)

Javisst, man kan vara slagen till slant för stunden men också slagen till slant "för evigt", en naturlig mänsklig känsla, eller hur :) (och tack för tillägget!) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:38, 16. Sep 2011 (MESZ))

Übersetzungsübung

Hej Susann!

Om du har lust kan du få hjälpa mig med en liten översättningsövning. Ibland stöter jag på artiklar här som jag tycker är fullständigt "uppåt väggarna". Då kan jag inte låta bli att försöka rätta till även om det betyder att jag får anstränga mina språkkunskaper.Senast hände detta med den ryska artikeln Отче наш som betyder Vaterunser/Fadervår. Jag har bearbetat artikeln och även lyckats hitta lite roliga ryska textexempel. Jag skulle gärna vilja översätta dem till tyska, och helst bra tyska, och där når jag mina begränsningar. Om du skulle vilja försöka och översätta dem vore jag mycket tacksam. Eftersom jag antar att dina kunskaper i ryska är lite rostiga har jag översatt dem till svenska. Om någon sedan klagar på översättningarna kan du alltid hänvisa till mig :) Jag har varit ganska fri i min översättning så det kan du också vara. Ryskan (åtminstonde den litterära) är ganska speciell och tillåter inte en mer ordagrann översättning, man får tolka en hel del (bara en ryss kan t.ex. skriva att en guvernant är „anspråklös i själen“, se nedan). En ytterligare svårighet är att det är meningar ur böcker, ryckta ur sitt sammanhang, men jag skall försöka kontrollera att vi håller oss inom rimliga tolkningsmöjligheter (fjärde ex. handlar t.ex. om människor som jobbar på restaurang).

1. Detta kan vi precis, på samma sätt som (vi kan vår) Fadervår.

2. Kosa sänkte plötsligt huvudet, knäppte händerna mot (jord-)högen och började läsa Fadervår på tyska.

3. Hos oss fanns en tysk guvernant som med anspråkslöshet i själen tog med mig till kyrkan på söndagarna och lärde mig läsa Fadervår innan jag somnade (/föll i sömn).

4. Vi måste naturligtvis känna till prislistan utantill, som Fadervår, och alla svåra namn på maträtterna, och så, ibland till och med, med försiktighet, ge rekommendationer.

med varma hälsningar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:29, 29. Sep 2011 (MESZ))

aloha rakt från hjärtat utan att tänka närmare med ordböcker och sådant:

       1. Das können wir rauf und runter, wie das Vaterunser.(vardaglig). Das beherrschen wir wirklich, so wie wir das Vaterunser beherrschen.
       2. Kosa (ett namn?) senkte plötzlich den Kopf, faltete die Hände und begann vor dem Erdhaufen das Vaterunser auf Deutsch zu beten.
       3. Wir hatten eine deutsche Gouvernante mit eher schlicht gestrickter Seele, die mich sonntags mit zur Kirche nahm und mir auch beibrachte, das Vaterunser zu beten, bevor ich einschlief.
       4. Wir müssen die Preisliste natürlich auswendig können wie das Vaterunser, und genauso die richtigen Bezeichnungen für die Gerichte mit schwierigen Namen und manchmal sollten wir sogar, mit aller Vorsicht, Empfehlungen geben können.

God natt med Fadervår:

  Vater unser, der du bist im Himmel,
  geheiliget werde dein Name.
  Dein Reich komme.
  Dein Wille geschehe,
  wie im Himmel, also auch auf Erden.
  Unser täglich Brot gib uns heute.
  Und vergib uns unsere Schuld,
  wie wir vergeben unseren Schuldigern.
  Und führe uns nicht in Versuchung,
  sondern erlöse uns von dem Übel.
  Denn dein ist das Reich und die Kraft und die Herrlichkeit in Ewigkeit.
  Amen. 

Så har jag lärt mig långt långt tillbaka. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 00:16, 30. Sep 2011 (MESZ)

Tackar! Det var snabbt levererat och så vitt jag kan bedöma mycket bra. Jag tror inte att någon skulle kunna säga att det är översatt via svenska. (Jo Kosa är ett namn, eller egentligen ett smeknamn, "geten", på en tanig tysk på ett ryskt sjukhus) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:35, 30. Sep 2011 (MESZ))

Några konstiga frågor

Hej Susann!

Jag håller på med en liten undersökning hur man skall presentera böjningsmönster för ryska adjektiv på ett lättfattligt och ändå heltäckande sätt. Det kan ju vara nog så svårt om man inte skall skriva en hel grammatik, och blir ändå lite svårare här (för mig) eftersom det förmodligen främst skall förstås av en tysk publik. Detta har fått mig att fundera på saker som jag normalt inte ägnar en tanke åt, t.ex. hur man egentligen böjer adjektiv i tyskan. Jag har en känsla av att tyskan har böjningsformer som varken finns i svenskan eller ryskan. Jag har valt „vacker“ som exempel (som jag försökt att skapa ryska deklinationstabeller och artiklar för här i Wiktionary). Nu till frågorna: 1. Skulle du säga att det finns en betydelseskillnad i de tyska konstruktionerna: „eine schönste Insel“ och „eine die schönste Insel“ och hur skulle du översätta dem till svenska? 2. I svenskan kan vi ju komparera adjektiv med „mera“ och „mest“. Ryskan har en liknande form där man inte säger t.ex. „vackraste“ utan „mest vacker“. Jag skulle vilja förklara denna form genom att göra en ordagrann (wörtlich) översättning som du brukar göra för talesätten. På svenska använder vi ju normalt inte böjningen „mest vacker“ men ändå blir ju betydelsen begriplig i „mest vacker ön“ (vackraste ön) för en svensk, dvs man förstår konstruktionen. Skulle en tysk förstå „meist schön“ eller verkar det bara helt obegripligt? Hur skulle du göra en ordagrann översättning av „mest vacker“ till tyska? Tacksam för all hjälp! Lars (--Ыруатук (Diskussion) 13:39, 6. Okt. 2011 (MESZ))

Hej Lars! Oj då. Jag vet inte om man kan undvika en ordentlig bok om detta. Böjningen/deklination/flexion av adjektiv kann jag inte förklara i sin helhet. Jag letade efter schön och det är skrämmande mycket. Men jag svarar gärna på konkreta frågor som de du ställer. 1. Varken eller finns. Obestämd artikel kan inte gå tillsammans med superlativ. Det finns bara „die schönste Insel“ eftersom den är den ända som intar segerplatsen. En vackraste tjej låter inte heller så bra på svenska. Dina konstruktioner skulle översatt bli: „en vackraste ö“ och „en vackraste ön“. 2. Det ända sättet att bilda komperativ är att lägga till ändelsen -er. Att använda „mehr“ låter inte ens vardagligt eller slarvigt, det är så fel. Inte heller kan jag komma på ett annat ord som kan antyda komperativen. Konstigt nog funkar det med negationen i komparativ: „sie ist weniger hübsch“, „das ist minder interessant“ är helt korrekta meningar. Då kommer vi till superlativen igen: den bildas genom tillägg av -(e)st. Inte heller här har vi nån annan form med tex „meist“, inte ens när orden är jättelånga. „Das ist die überdimensionalisierteste Tabelle, die ich je sah“ går ju bra. Men man kan uttrycka „i högsta grad“ med språkliga medel som „höchst, außerordentlich, im höchsten Grad“ om än det inte är samma sak. Superlativ är enastående och en „äußerst schöner Sommartag“ är inte den enda. Till din fråga om en tysk skulle kunna förstå „meist schön“ - beror på, i en sammanhang som schön, "mehr" schön, "meist" schön skulle man förstå, inte minst eftersom det påminner om engelskan som många behärska. (På tal om engelskan, skulle du gå samma väg av förklaringen när du arbetade med more/most istället för ryskan?) Om du skulle översätta en mening och resultatet är: „sie ist eine meist schöne Frau“ så skulle en tysk läsa „hon är en mestadels vacker kvinna (men inte alltid)“. Hur skulle jag översätta „mest vacker“, dvs en konstruktion på ryska som inte finns på tyska? Antingen skulle jag översätta rätt, dvs i rätt tysk satsordning med den rätta tyska formen av superlativ, eller jag skulle skriva ordagrant: och sen översätta ord efter ord efter ord så att det blir rysk satsordning och helt tydligt att det inte är meningen att tolka. Så skulle förmodligen någonstans stå: „sie ist die ein meist schöne Frau wo ich sah in meinem Leben“. Men så är min ryska lite bortglömd kanske det låter annorlunda. När du har ett konkret exempel tittar jag gärna på. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 16:30, 6. Okt. 2011 (MESZ)

Hmmm, det här var svårare än jag trodde. Jag begränsar mig t.v. till fråga 1, annars blir det så långa resonemang. Orsaken till min fråga var att jag läste deklinationstabellen till schön här. Där finns ju både formerna Superlativ, schwache Flexion (mit bestimmtem Artikel) (t.ex. die schönste) och Superlativ, gemischte Flexion (mit ein, kein etc.) (t. ex. eine schönste). Min första reaktion när jag läste detta var att den senare formen finns väl inte? När jag emellertid googlade på „eine schönste“ fick jag ca 6000 träffar (ex. eine schönste Reise). Då blev jag osäker. Dessutom hittade jag ca 2 milj. träffar på konstruktioner av typ „eine die schönste“ t.ex. „eine die schönste Insel der Welt“ (det tolkar jag som „en av de vackraste öarna i världen“). Skall jag tolka ditt svar så att du anser att dessa konstruktioner inte är korrekt tyska? mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:50, 6. Okt. 2011 (MESZ))

också hmmm, vad du kan hitta. „Eine schönste Reise“. Precis som du beskrev din första reaktion känner jag. Jag skulle ha nekat att kombinationen finns överhuvudtaget, men eftersom den står i tabellen, måste det ju vara sant. Efter några funderingar kom jag på det: „Eine schönste Insel ist eine Insel, auf der.....“ dvs en definition där man uppfattar schönste Insel som en enhet vilken kan har artikel och den får vara obestämd om det nu måste vara så. Finns det på svenska: „En vackraste ö är en ö där...“? En till: „Eine schönste Fernreise ist nicht halb so interessant wie ein schönster Campingurlaub“ „Wieder wurde eine schönste Frau Norwegens gewählt“ (Vilket innebär att det är ännu en och att det finns fler och att man syftar på enheten "schönste Frau Norwegens" och inte på "eine schönste"). Men allt jag kan komma på är mera undantag, sällan använt i realiteten och jag skulle verkligen inte använda kombinationen utan att den är inbyggd i en mening som tillåter konstruktionen. „Mallorca ist eine schönste Insel.“ går inte. „eine die schönste Insel der Welt“ kan du hitta, men det måste vara komma mellan eine och die. Dvs man läser „eine, die schönste Insel der Welt“ som „eine Insel, was sage ich, das reicht nicht aus, die schönste Insel der Welt!“. Förstnämnt uttryck är en förkortning, en sammandragning och inte en fullständig mening. Kan man säga „Kuba - en, den vackraste ön i världen!“? jag vet inte om jag våga vara så djärvt, men ja, det verkar så att det finns exempel på google som inte är korrekt tyska. Om du har 2 mio träffar kan jag bara hoppas att google tar upp allt som är ungefär så som du sökte. Annars „sollte ich kleine Brötchen backen“ två mio mot mig känns tufft. - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 00:34, 7. Okt. 2011 (MESZ)

Tack för ditt svar Susann! Saker börjar sakta klarna för mig. Egentligen är väl detta ett stickspår i min ryska utredning, men ett intressant stickspår tycker jag! Jag kände att jag ville förstå alla tyska möjligheter att komparera adjektiv på innan jag gav mig på att förklara alla ryska sätt att göra det på. Dessutom gäller det ju att till och börja med övertyga mig själv att jag hittat alla ryska sätt att komparera på, vilket ju inte är helt enkelt. Du har ju helt rätt i att allt som står på nätet inte är skrivet på t.ex. korrekt tyska. Samtidigt tycker jag att nätet är en ovärderlig källa för ett sådant projekt som Wiktionary. Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan det ( fast då fanns ju inte heller Wiktionary :) ). Samtidigt är ju risken stor att man lurar sig, speciellt när det gäller främmande språk. Det kan vi ju tyvärr även se i Wiktionary där man fortfarande kan hitta att någon bara kopierat något från nätet utan att kunna språket. Det gör ju också att jag inte törs lita på en tysk grammatisk konstruktion även om jag hittar 6000 träffar på Google. Nej, vi kan inte säga något som „En vackraste ö är en ö där...“. Jag förstår ju tanken men för att uttrycka det på svenska skulle det nog bli en lång mening typ: „för att en ö skall kunna kallas den vackraste ön så....“. Man kan inte heller säga „Kuba - en, den vackraste ön i världen!“. Vi har ju konstruktionen „en av de vackraste öarna i världen“ men då är den ju inte den "enda vackraste". Eventuellt skulle man kunna formulera det med en negation: „Kuba- en (vacker ö), nej, den vackraste ön i världen!“ Hmmm, jag tycker att det är lite roligt att jag inte bara lär mig tyska genom att arbeta med Wiktionary utan även svenska! Man får anledning att fundera på saker som man annars inte ägnar en tanke, utan tar för givet. Jag får fundera lite mer på ditt svar innan jag kommer med eventuella ytterligare följdfrågor. Med varma hälsningar, Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:34, 7. Okt. 2011 (MESZ))

Pickalurv

Hej Susann! Jag tycker att du borde utveckla Herkunft i på pickalurven lite till. Jag tänkte först bara lägga till att kalufs är den moderna stavningen för kaluv, men insåg efter lite studier att saken är lite mer komplicerad än så. Egentligen är som jag förstår det (se SAOB pickalurv) en sammansmältning (Wortverschmelzung, Kontamination) av pickelhuva (Pickelhaube) och kaluv (modern sv.: kalufs). Så långt är det väl ganska enkelt. Sedan är tydligen också kaluv (kalufs) en sammansmältning av kalott och lurv (rufsigt hår)/ luv (lugg) men det kan man strunta i här tycker jag (därav säkert även stavningen kalurv). Att pickelhuvan kommer in här är inte så konstigt som det kanske kan tyckas. Svenskan har flera sådan uttryck där man blandar in huvudbonad=vara snurrig/vara full, vanligast är kanske "vara i hatten" (full), "tala i nattmössan" (vara virrig). Det tyska uttrycket som du tar upp "einen in der Krone (habend)" antar jag är en tysk motsvarighet. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:04, 13. Okt. 2011 (MESZ))

Touché - jag backade från att skriva mer eftersom det kändes för krångligt och jag förstod inte riktigt hur SAOB och "Bevingat" menade. Men nu har jag försökt...:) källa: SAOB:[sv. dial. pickalorv, pickaluv m. m., hår(lugg), kaluv; ombildning av PICKELHUVA gm anslutning till LURV, rufsigt hår, o. LURVIG, resp. LUV, sbst.² Jfr KALUV] och det är väl så att Krone är nåt på huvudet och jag har ytterligare tillagt ett uttryck: „einen in der Birne haben“ för att vara berusad och Birne är inget annat än huvudet (här)- mlg--Susann Schweden (Diskussion) 18:44, 13. Okt. 2011 (MESZ)

eller toupé :)-sehr schön, mannen på bilden har ju dessutom en lurvig kalufs! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:00, 13. Okt. 2011 (MESZ))

mer ryska

Hej Susann,

Jag tror att jag äntligen har tagit mig igenom all böjningsformer av красивый. Huvudartiklarna är: красивый, красив, красиво och красивенько.

I красивый har jag gjort de ändringar du föreslagit. Om du har tid vore jag tacksam om du tittade speciellt på mina översättningar av exemplen i красив och красивенько. Se till att tyskan är begriplig. Du får gärna göra ändringar direkt i artiklarna. Jag märker ändå väl vilka ändringar du gjort.

красивенько är lite speciellt och exemplen lite mystiska. красивенько är talspråkligt och även om det är en form som beskrivs i grammatiken är den mycket svår att hitta i en ordbok (jag har inte lyckats). Ryssarna är också mycket sparsamma med att använda sådana talspråkliga former i text (t.ex. i tidningar). Däremot kan man hitta miljontals exempel i ryska bloggar. Jag har därför fått slita ganska hårt för att hitta 5 seriösa exempel för att belägga användningen av ordet. Liksom svenskans „snyggt“ har красивенько bibetydelsen av att något är „bra“, och det har väl även tyskans „schön“? I båda de första exemplen är betydelsen av красивенько snarast gut. Det sista exemplet är ur en fantasy-novell och ganska svårbegripligt även på ryska :) med varma hälsningar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 00:12, 15. Okt. 2011 (MESZ))

Hej, spännande! Jag tar mig långsamt igenom exemplen

красивый ok красив det med Natalie funkar inte. ...und die beinahe zur Schulter nackte, wohlgestalte Arme. kan jag inte förstå. Hur skulle du säga på svenska. Nu är det: och de nästan till axeln nakna välformade armarna. Aha, det gör sense. Då blir det ...und die beinahe bis zur Schulter nackten, wohlgestalteten Arme. Det står bara här än. (Om man vill kan man översätta tyska texten också till: och den nästan till axeln nakna, välformade stackarn.:)) красиво ok красивенько ok 5 var prickfritt - du kan verkligen detta med fysik.

Hoppas du tycker om resultatet. Om betydelsen av schön på tyska: ja, det kan vara „bra“ vi har „zu schön, um wahr zu sein“ vilket är väl „för bra för att vara sant“ och inte „för vackert för att vara sant“. I 3 skulle jag säga „schön“ har betydelsen „brav“ (lydig,artig?) särskilt med läxor är det vanligt att säga: „mach jetzt brav deine Hausaufgaben“ eller här är de helt synonym: „nun geh mal brav/schön nach Hause“. Även 4 går i den riktning, det är imperativ och därmed passar betydelsen „lyd nu“. Schön, det var det. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 17:12, 15. Okt. 2011 (MESZ)

Stort tack! Du har fattat vad jag menade med Natalie, dvs hon var inte en arm stackare, utan hade välformade armar. Jag kopierade in din rättelse. En liten fråga om Diskrepanz. I den ryska texten står det att „det finns ett gap mellan intention...“, dvs ryskan uttrycker det som svenskan med en bildliknelse „gap“. Diskrepanz är ju helt korrekt betydelse men finns det ett tyskt uttryck som ligger närmare det ryska (och svenska)? Åter igen stort tack! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:57, 15. Okt. 2011 (MESZ))

Jo, jag valde „Diskrepanz“ efter „Intention“, samma nivå. Man kan annars säga „Kluft“, härligt poetisk utan att vara pompös. - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 20:16, 15. Okt. 2011 (MESZ)

Ok, då skriver jag „und dass er eine Kluft zwischen Intention...“ (ryssar älskar poesi). Ha en skön kväll! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 20:25, 15. Okt. 2011 (MESZ))

Litteraturlista

Hejsan! Jag har äntligen lärt mig hur det här med litteraturförlagor (Vorlage:Lit) och litteraturlistan fungerar (någorlunda i allafall). Jag har skapat en förlaga för Hellqvist Elof Hellquist: Svensk etymologisk ordbok. 2. Auflage. C. W. K. Gleerups förlag, Berlingska boktryckeriet, Lund 1939 (Ny omarbetad och utvidgad upplaga. Efter författarens död utgiven av Bertil Hellquist under överinseende av Emil Olson och Erik Noreen.) som du kan använda framgent. När jag arbetade med detta hittade jag tyvärr ett litet problem. För förlagorna, Lit:Norstedt och Lit:SA fanns ingen kategori angiven, vilket gjorde att man inte kan hitta dem här. De fanns inte heller med i: litteraturlistan. När jag rättade till detta uppstod emellertid fenomenet att alla dina artiklar fick en blå text att ändring av förlaga var gjord (trots att jag inte ändrat utformningen av själva förlagan). Jag vet inte varför denna text dyker upp, artiklarna är fortfarande "gesichtet". Man behöver bara gå in och spara artikeln igen så försvinner texten, men ändå. När jag funderade på detta upptäckte jag också att det inte går att ändra upplaga för dessa förlagor, vilket är dumt åtminstone när SAOL kommer ut med upplaga 14. Detta skulle emellertid betyda en verklig ändring i dessa förlagor, dvs man skulle behöva editera artiklarna. Vi får fundera på hur man skall göra (har du t.ex. en lista på alla dina artiklar?). En skön helg, önskar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:43, 22. Okt. 2011 (MESZ))

Hola! Jag ska nog titta lite närmare på det, just nu förstår jag inte riktigt allt du skriver. Jag tar Hellqvist-mallen, men vad ska jag skriva efter A=? Jag har också ändrat från "ost" till „ost“ i mitt nyaste skapelse, när det gäller SAOL och Dahlin, du gjorde det vid gå i putten, men varför? Jag har ingen lista om idiomerna jag gjorde uppslag för, men än så länge är det bara "mina" som finns under Redewendungen (Schwedisch). Om jag skriver ett uppslag i oktober 2011 och har som källa SAOL 13 så stämmer det dock precis. Man vill ju inte efteråt ändra till 14. Tänk dig om frasen inte längre finns med eftersom den är utdaterad då. Eller förstår jag helt fel vad du är efter när det gäller att ändra upplaga? - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 12:04, 22. Okt. 2011 (MESZ)

¡Hola! I Hellquist-mallen skall du skriva A= 1 eftersom det är Upplaga= 1 som finns på nätet, vilken jag antar du använder (det finns egentligen fyra olika upplagor). Sorry, min ändring från "" till „“ var bara för att testa om jag kunde få bort den blå texten (dvs en betydelselös ändring). Jovisst, men problemet är att när vi vill börja använda SAOL 14 så är vi tvungen att skapa en ny förlaga, och likadant för varje ny utgåva som kommer. Dvs det är inget problem idag, men det blir tråkigt i framtiden. Med en variabel A=, behöver man bara ändra A=13 till A=14, 15 , 16 osv. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:30, 22. Okt. 2011 (MESZ))

¡Jaså! Då fattar jag :). Det gäller alltså mina tre "lit-" som jag skapade utan att veta att det skulle har varit bra med kategori och variabel A. Ändra du bara mallarna så att det blir rätt nu och för framtiden. Säg till när du är klar så går jag igenom uppslagen och kompletterar med numret av respektive upplaga. Ju längre du väntar desto större blir ju min vårdinsats. Nu ska jag på fest, vi hörs - mlg --Susann Schweden (Diskussion) 16:03, 22. Okt. 2011 (MESZ)

Jag skall försöka besluta mig snabbt. Jag försöker först ta reda på om man kan få bort den där irriterande blå texten. Min förhoppning är att vi skall kunna göra en eventuell förändring utan att varken du eller jag behöver göra något manuellt arbete. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:41, 22. Okt. 2011 (MESZ))

Inte längre nere i skorna

Hej Susann!

Vi har ju "Faustregeln" här att om man inte kan belägga ett ord i en ordbok eller dylikt så skall man kunna ge minst fem (5) seriösa belägg/exempel. Jag har hittat 5 acceptabla exempel på användning av uttrycket (se min diskussionssida), från dessutom 5 väl spridda källor. (Sök efter „skorna“ när du tittar på länken så hittar du exemplet). Därmed anser jag uttrycket belagt :) Jag är säker på att om det fanns någon databank med modern svensk litteratur skulle man kunna hitta en stor mängd, men det räcker ju med detta. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 14:59, 27. Okt. 2011 (MESZ)) P.S: Jag skulle skriva att uttrycket är umgangssprachlich eller mundartlich D.S. --Ыруатук (Diskussion) 15:08, 27. Okt. 2011 (MESZ)

Ny referens

Hej, Som vi talat om tidigare har "jag" nu modifierat referensen till SAOL. Nu gäller Svenska Akademien (Herausgeber): Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. (SAOL). 13. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm 2006, ISBN 91-7227-419-0, Stichwort »Schweden/Archiv/2011&med=SAOL13&finns=SAOL13 Susann Schweden/Archiv/2011«. Baisemain har kört sitt Botprogram och har ändrat (eller håller på och ändrar) i alla artiklar (lägger till A=13). Du behöver alltså inte göra någonting annat än att använda det nya ref.-namnet när du skriver nya artiklar. Jag funderade på Norstedt igen, men det tog dem senast ca 40 år (!) att komma ut med en ny upplaga av den tyska ordboken. Det känns därför som att det är tveksamt om de någonsin kommer ha råd att komma med någon ny upplaga. Jag tror därför att vi kommer att klara oss med nu gällande referens. En trevlig helg önskar Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:07, 28. Okt. 2011 (MESZ))

Hej! Fint att ingen måste rätta med hand. Bara att du inte säger att du inte visste: Norstedt (Herausgeber): Norstedts svenska ordbok. 1. Auflage. Språkdata och Norstedts Akademiska Förlag, 2003, ISBN 91-7227-407-7 finns ju också. Den är också i första upplaga och kom ut 2003. Förmodligen löner det sig inte heller. Jag tittar nu ofta här: [1] Carl Auerbach: Schwedisch-deutsches Wörterbuch. Stockholm, 1928. Den är gammal, men rätt så ofta med precis samma översättning som den "nya" Norstedt tyska ordbok i bokform. Det är en god gissning att de inte kommer med nåt nytt inom överskådlig tid. mlg --Susann Schweden (Diskussion) 11:16, 28. Okt. 2011 (MESZ)

Vorlage:Lit-Norstedt: tyska ordbok

Hallo Susann Schweden, könntest du bitte die ISBN in der Vorlage Norstedt (Herausgeber): Norstedts stora tyska ordbok. 1. Auflage. Norstedts Akademiska Förlag, 2008, ISBN 978-91-7227-486-0 noch einmal nachschauen, weil beim Klick auf ISBN 91-7227-486-0 eine Fehlermeldung ausgewiesen wird. Besten Dank und liebe Grüße -- Alexander Gamauf (Diskussion) 14:49, 8. Nov. 2011 (MEZ)

Hallo! Ist erledigt, war nur der Vorsatz 978- . mlg - --Susann Schweden (Diskussion) 18:28, 8. Nov. 2011 (MEZ)

Makulatur

Hej Susann! Om du har tid kan du väl titta på artikeln Makulatur, betydelse [1]. Tyvärr läser inte alla bidragsgivare sina källor. Som första betydelsen står "Fehldruck" (och jag hoppade till), men om man läser källan (DWDS) står det „schadhafte, fehlerhafte Druckbogen oder unbrauchbar gewordenes, bedrucktes Papier“. Det betyder ju att Makulatur är papper som vid boktryckningen eller tidningstryckning blivit förstört/obrukligt genom t.ex. feltryck., dvs Makulatur är det förstörda pappret inte feltrycket. Detta heter f.ö. även makulatur på svenska medan Fehldruck heter feltryck. Kan du rätta? Jag har funderat men har svårt att få till en lämplig formulering. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 18:57, 16. Nov. 2011 (MEZ))

Stort tack! mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 10:43, 17. Nov. 2011 (MEZ))

Nu hade vi konflikt... Hejsan! Det stämmer nog, ordet makulatur syftar på pappret och inte på trycket. Kanske är det lite tydligare nu. Å andra sidan har jag låtit synonymen stå kvar. Fehldruck kan vara ett exemplar av något som har blivit fel. Särskilt när det menas ett frimärke. Wenn diese Fehldrucke durch besondere Umstände unentdeckt bleiben und in den Verkehr gelangen, entstehen Seltenheiten, die oft besonders teuer und wertvoll sind. Finns samma dubbelbetydelse också för feltryck? - En ljuvlig torsdag - --Susann Schweden (Diskussion) 11:01, 17. Nov. 2011 (MEZ)

Hejsan! Jag var fräck nog och tog bort feltryck även som synonym. Det ligger ju visserligen mycket nära varandra i vissa sammanhang, eftersom det ena kan vara orsaken och det andra är resultatet, men jag tycker att risken för sammanblandning av den typ som skribenten gjort är för stor. Jag tror att man säkert kan använda ordet feltryck även på svenska för t.ex. kasserade böcker, men jag skulle besserwisseraktigt hävda att det är slarvigt tal. Med frimärken är det ju lite speciellt eftersom dessa blir värdefullare(!) när det blir feltryck, och skulle åtminstonde på svenska aldrig kallas makulatur, efter att de kommit i cirkulation. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 11:50, 17. Nov. 2011 (MEZ))

Om att gå in i väggen

Hej Susann!

Jag hittade följande på SVT.se idag som belysning av vår tidigare diskussion: "Han slog igenom i Melodifestivalen 2008 - utan att sjunga något av bidragen. Efter endast några framträdanden som pausfågel i tävlingen etablerade sig Björn Gustafsson som en av våra stora komiker. Alla började slita och dra i honom, trycket blev för starkt, han gick in i väggen och försvann från offentligheten." (Om Björn Gustafsson - mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 12:26, 25. Nov. 2011 (MEZ)) P.S. Det slog mig just att meningen blir ganska lustig om man uppfattar den konkret „...han gick in i väggen och försvann...“: Det låter som något ur Narnia-böckerna av C.S. Lewis. D.S. --Ыруатук (Diskussion) 13:05, 25. Nov. 2011 (MEZ)

...precis :) .....mlg Susann --Susann Schweden (Diskussion) 14:05, 25. Nov. 2011 (MEZ)

sɛ̯tːa ɛ̯n: ˈrωːva

Hej Susann!

Jag har skaffat en uttalsordbok. Jag är inte 100% säker på att det blivit helt rätt i sätta en rova. Jag får studera lite först. Trevlig helg! Lars (--Ыруатук (Diskussion) 15:22, 2. Dez. 2011 (MEZ))

Hej! Och det är inte ens jul.. en gava till dig själv? Jag ser att du redan har använt boken. Kul. Jag skulle ha svårt att hitta tecken på tangentbordet. Vet du om det finns en sida / plats där man kan lyssna på de tecken? Till exempel hur ωː ska låta? En trevlig helg har jag, jag står i en finsk rökstuga på Museumsudden och säljer egenproducerade dörrkranser. Ha det o: mlg Susann Susann Schweden (Diskussion) 18:59, 3. Dez. 2011 (MEZ)

Go' kväll! Tecknen hittar du under Sonderzeichen, IPA i bearbetningsfönstret. T.ex här kan du lyssna på hur ljuden låter. Just [ωː] kommer jag nog att att ändra till [uː], det skall vara ett typiskt svensk rundat o-ljud som i t.ex. "bo". Ett ljud som väl inte finns i tyskan (?) och så många andra språk. Norstedts uttalslexikon är ett par år gammal och följer inte alltid tid det internationella IPA-systemet fullt ut. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:17, 3. Dez. 2011 (MEZ))

Tack, det är spännande och tar lite tid som jag ser efter bara en titt på sidan. Jag har inte brytt mig om systematiken i uttalet förut. Men bo skulle jag kunna tänka mig är samma som i Buchfink, eller hur?--Susann Schweden (Diskussion) 19:37, 3. Dez. 2011 (MEZ)

Jag törs egentligen inte säga, jag är inte heller någon fonetikexpert. Ljuden ligger ju nära varandra men jag tror att "bo" uttalas lite mer bak i munnen, medan "Buchfink" ligger längre fram, och närmar sig ett svensk u-ljud. Kan dock vara helt fel :) mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 19:49, 3. Dez. 2011 (MEZ))

Ref-runeberg.org

Skoj att du finner användning för de ordböcker jag har scannat in. Här är en mall som underlättar källhänvisningarna: {{Ref-runeberg.org}} . Jag gjorde ett tappert försök med instruktionen, men du kan säkert bättra på min skoltyska. Motsvarande mall finns sedan tidigare på en.wiktionary och sv.wikipedia. --LA2 (Diskussion) 23:26, 4. Dez. 2011 (MEZ)

Hej Susann. Jag rekommenderar dig att inte använda denna förlaga. mlg Lars (--Ыруатук (Diskussion) 23:28, 4. Dez. 2011 (MEZ))

Jag ber om ursäkt för att jag försökte förstöra tyska Wiktionary. Jag ska inte störa igen. --LA2 (Diskussion) 23:56, 4. Dez. 2011 (MEZ)

Interwiktionary-Links

Hallo Susann!

Im Wiktionary werden Links zu fremdsprachigen Wiktionarys nur gesetzt, wenn das Lemma exakt übereinstimmt. Das war bei den breda vägen leider nicht der Fall, da es nicht genau so geschrieben ist wie gå den breda vägen. Weiterhin frohes Schaffen wünscht --Yoursmile (Diskussion) 21:25, 15. Dez. 2011 (MEZ)

Hej! ok, wusste ich nicht, ich fand es praktisch, aber wenn es wörtlich sein soll, auch gut. Danke für den Hinweis! mlg - --Susann Schweden (Diskussion) 22:47, 15. Dez. 2011 (MEZ)

Anders slaskar, Julen braskar

 
jultomte

Hej Susann! Jag måste passa på och önska Dig en lugn och trevlig Julhelg (som ett avbrott från ett för tillfället ganska bråkigt och stökigt Wiktionary (och jag menar inte julstök :))

Talesätt har inte alltid rätt: "Anders slaskar, julen braskar" (taget från Bondepraktikan) stämmer i allafall inte från mitt västkustska perspektiv i år. Trots att Anders (dvs 30 nov.) slaskade (eller snarare ösregnade) blir Julen också snarare blötlagd än vit.

Med hopp om att Du fortsätter ditt trogna arbete här, God Jul och Gott Nytt År /Lars (--Ыруатук (Diskussion) 08:39, 22. Dez. 2011 (MEZ))

Hejsan!

 

Min stuga för exakt två år sen. Jag är faktiskt rätt så glad att jag inte måste skotta än, det ligger kanske en två centimeter. Roligt detta med alla IPAs du håller på med just nu. Ju, jag fortsätter också, men jag förstår att inte allt är så enkelt när man är med och inte bara skrapar på ytan så som jag just nu. Tack för all hjälp under årets lopp. En fin Jul och ett Gôtt Gott Nytt År önskar med varma hälsningar Susann - --Susann Schweden (Diskussion) 17:35, 22. Dez. 2011 (MEZ)

Zurück zur Benutzerseite von „Susann Schweden/Archiv/2011“.